Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Liverpool gav mersmak

/
  • Tio månader bodde och arbetade familjen Söderlind i Liverpool. En tid som präglades av stor gemenskap.

Ulf och Anna-Karin Söderlind är tillbaka i vardagslunken igen efter tio månaders arbete i England. Alicia och Nathalie går i svensk skola igen. Alla fyra fick med sig fina minnen från utlandsvistelsen.

Annons

Makarna Söderlind arbetade på Skandinaviska sjömanskyrkan i Liverpool med utlandsboende skandinaver, turister och förstås – sjöfarare.

– Det var ett litet äventyr för oss som familj. Vi fick göra något tillsammans som blev ett avbrott i vardagen och givetvis en utbildning för livet, säger Ulf Söderlind.

För Ulf som är präst blev jobbet delvis det samma. För Anna-Karin, som hemma i Örnsköldsvik arbetar som laboratorieingenjör, blev arbetsvardagen annorlunda. I Liverpool arbetade hon som församlingsassistent.

– Tänk att det finns sådana fantastiska jobb och möjligheter, säger Anna-Karin entusiastiskt. Det är en stor förmån att ha fått åka. Jag arbetar ju inte i Svenska kyrkan men har ändå fått vara med på detta.

Ulf Söderlind har rötterna i Bjästa och kommer från ett kristet hem. Pappan var kyrkvärd. Under ungdomsåren hade Ulf inga funderingar på prästyrket. Istället skulle han bli byggnadsingenjör, men precis när utbildningen närmade sig slutet dog byggmarknaden ut.

Någonstans i hans undermedvetna fanns nog ändå prästtankarna och som 26-åring prästvigdes han. Den mesta tiden har han arbetat i Själevads stadsförsamling och mycket med ungdomar.

– Jag hittade en annons i Kyrkans Tidning om en prästtjänst, där hustrun kunde arbeta som församlingsassistent, säger Ulf.

Det blev snabba beslut – ansökningstiden gick ut samma dag. Flickorna tillfrågades om mamma och pappa fick söka och gav sitt samtycke.

– Regionchefen ringde senare och sa ”Vi vill träffa er” och så fick vi jobbet, berättar Ulf med ett glatt leende.

Från september 2007 till juli 2008 arbetade makarna Söderlind utomlands. Till kyrkan i utlandet söker man sig mera än till kyrkan hemma. Man har lämnat sitt hemland och gudstjänsten klockan 11 ger en hemkänsla. Kyrkan var mycket välbesökt med besökare från hela nordvästra England, Skottland och Irland.

Prästarbetet skiljde sig en del från det Ulf var van vid sedan tidigare. Makarna hade en gammal kyrka att sköta. Lampor skulle bytas, vandrarhemmet städas och visst hade någon tappat nyckeln ibland också.

– Maten är också viktig i en utlandskyrka, säger Ulf Söderlind.

Ulf stod för de mesta fartygsbesöken och Anna-Karin svarade för administrationen. Jul- och vårbasar, Luciafirande bland mycket annat stod på programmet.

– Jag gjorde faktiskt ett fartygsbesök alldeles själv, säger Anna-Karin stolt. Att köra bil ut på ett stort hamnområde, vänstertrafik och en Googlekarta i handen!

För tioåriga Alicia och två år äldre Nathalie blev det också ett äventyr. Bara att vara klädd i skoluniformen – kavaj och kjol.

– Fröknarna var strängare där och så var det mycket mer läxläsning, berättar Nathalie.

– Det var tufft för flickorna, men jättespännande också, säger pappa Ulf. De fick börja på en engelsk skola. Det var bara de två som var svenskar.

Flickorna fick många nya kompisar, trivdes jättebra och var ledsna när de skulle det var dags att åka hem igen. På slutet tänkte de på engelska. Kompisarna har de fortfarande kontakt med via mail.

– Jag är inte mätt än och har en förnyad hunger efter tiden i Liverpool – visst har vi fått mersmak, säger Ulf Söderlind.

– Vi får se, säger Anna-Karin, men visst var det kul att jobba tillsammans på det sättet – hela familjen.

Annons
Annons