Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Visionen om Europa

/
  • Den tyska förbundskanslern Angela Merkel vill att EU ska få omfattande makt över de nationella budgetarna.

EU-toppmötet skulle resultera i en färdplan. Det blev på sin höjd en färdplan mot en färdplan.

Annons

När finansministrarna träffades i mitten av förra veckan togs konkreta steg mot en europeisk bankunion. När stats- och regeringscheferna därefter höll sitt toppmöte var dock utfallet betydligt magrare. På mötet i december skulle en färdplan presenteras för den långsiktiga utvecklingen av euroländerna till en ekonomisk och politisk union. Så blev det inte riktigt.

Det dokument som antogs vid toppmötet kan i bästa fall beskrivas som en färdplan mot en färdplan, och innehöll egentligen bara bekräftelser av de reformer som redan vidtagits, såsom införandet av bankunionen och tuffare regler om finansiell stabilitet. De långsiktiga frågorna, nämligen hur långt ökningen av EU:s makt över medlemsländerna ska gå, flyttades fram till nästa möte i juni.

Tanken är att euroländerna ska samordna sin ekonomiska politik betydligt mer än i dag. Frågan är hur stor makt en framtida euro-union ska ha över de enskilda medlemsstaternas budgetar. Tyskland har varit pådrivande för att EU ska få omfattande makt över de nationella budgetarna. Man anser att det är det enda sättet att kontrollera att euroländerna håller fast vid de kriterier för statsskuld och budgetunderskott som de har gått med på. Frankrike, å andra sidan, vill ha en mindre omfattande kontroll på EU-nivå.

Denna oenighet mellan Tyskland och Frankrike har djupa rötter: Fransmännen har ända från början huvudsakligen velat bygga ett enat Europa på nationalstaterna som grund, medan tyskarna har varit mer positivt inställda mot tankar på en överstatlig federation.

Den kommande unionen mellan euroländerna, med större beslutanderätt över ekonomisk politik, är också tänkt att ha en egen budget. Det finns olika syn på hur stor den budgeten ska vara, och vad den ska användas till. Ett förslag från Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy om att budgeten ska användas för att hjälpa medlemsstater "absorbera chocker" – exempelvis att hantera bankkriser, sprickande bubblor och nedläggningar inom industrin – fick skarp kritik av Tyskland. En framtida ekonomisk och politisk union kommer att innehålla mindre vetorätt än i dag, och tyskarna vill undvika att de sydeuropeiska euroländerna då kan gå ihop och tvinga tyska skattebetalare att rädda deras ekonomier.

Hotet om att skuldkrisen skulle sprida sig och utmana eurons existens har inte besannats. Att toppmötet kunde genomföras utan att något euroland för stunden befann sig vid randen till akut kollaps tog förmodligen bort lite av trycket på att hitta lösningar på de svåra långsiktiga frågorna. Men de kommer att behöva lösas förr eller senare, liksom frågan om hur EU:s nya befogenheter ska utövas på ett demokratiskt sätt. Där är vi ännu mycket långt ifrån några konkreta svar.

Mer läsning

Annons