Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi skulle må bra av att logga ut oftare

/
  • Vi dränks ständigt i information och upplevelser och behöver tid för återhämtning som vi sällan får.

Annons

Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar växer alarmerande snabbt. Det är viktigt att de får rätt vård i rätt tid, men ännu viktigare är att göra något åt det som orsakar problemen.

Socialstyrelsen kom i december med en rapport som i svart på vitt bekräftar den negativa utvecklingen. På tio år har den psykiska ohälsan i åldern 10-17 år fördubblats. För unga vuxna mellan 18 och 24 år som behövt söka vård eller äta psykofarmaka är ökningen 70 procent. Värst drabbade är unga kvinnor.

Andra rapporter visar samma trend. Stadsmissionen och Bris vittnar om att svenska ungdomar mår dåligt. Bland 15-åriga flickor har mer än hälften psykosomatiska besvär. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin växer och inte ett enda landsting klarar målet att ge hjälp inom 30 dagar. Barn får inte den hjälp de har rätt till. Hur kunde det bli så här?

Materiellt sett har svenska ungdomar aldrig haft det bättre än nu, men det är något som gör ont i själen. I SVT:s Rapport pekar Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, på två tänkbara förklaringar. De stora förändringarna i den svenska skolan har ökat prestationskraven och de sociala medierna stressar ungdomarna.

Skolan följer med hem och kursbetyg på gymnasiet spär på stressen. En tillfällig svacka kan slå hårt mot slutbetyget. En återgång till ämnesbetyg som gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström förordar vore därför välkommen. Det skulle minska stressen bland både elever och lärare.

Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare i psykiatrifrågor på SKL, håller med folkhälsoprofessorn i Karlstad. Vi har ett samhälle som sliter mer på hjärnan än på kroppen. Vi dränks ständigt i information och upplevelser och behöver tid för återhämtning som vi sällan får.

Föräldrar stressar för att förverkliga sig själva och ungdomarna lämnas ensamma i för stor utsträckning. De behöver vuxenstöd och inte minst behöver känsliga tonårstjejer få höra att de duger som de är.

Nu betygssätts de av varandra i sociala medier där utseendet står i fokus. Den som inte får lika många likes som kompisen eller som förra gången för en selfie känner sig misslyckad, vittnar flera gymnasister om i nyhetsinslaget. På nätet ska du se lycklig och framgångsrik ut även om du inte är det.

De smarta telefonerna och digitaliseringen gör på många sätt livet enklare, men de utgör också en risk. Som läkaren Anders Hansen skriver i utmärkta boken ”Hjärnstark” är vår hjärna i princip likadan som den var när våra förfäder jagade på savannen för 10 000 år sedan.

Den är inte programmerad för stillasittande vid en liten skärm fullmatad med information utan för fysisk rörelse. De sociala medierna är en hälsorisk inte bara för det uppväxande släktet.

Därför skulle vi alla, unga som gamla, troligen må bättre om vi loggade ut lite oftare från nätet och möttes på riktigt.

Annons
Annons