Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utbildning och självförverkligande

Årets julklapp är en upplevelse. Motiveringen lyder att vårt behov av självförverkligande blir allt större och att det vi konsumerar ska vara meningsfullt.

Annons

Att det finns en hel uppsjö fritidsaktiviteter som går att paketera som upplevelser har nog inte undgått någon i helgkommersen. I dag på julafton lär många också öppna sådana paket. Men frågan är om den viktigaste upplevelsegåva man kan ge eller få är någonting annat, nämligen en rejäl utbildning.

Att utbilda sig är i högsta grad meningsfullt och självförverkligande. En god utbildning leder ofta till ett rikare liv i både andlig, social och ekonomisk betydelse, även om förtjänsten av att studera nog måste bli mer synlig i plånboken för att fler ska satsa på att utbilda sig.

Men vad ska man utbilda sig till och hur lyckas man med det? Det är en fråga som både niondeklassare och de som överväger att läsa på högskolan brottas med. I marknadsföringen från skolor och lärosäten är det inte alltid lätt att bena ut vad som är yta och vad som är substans.

Den faktor som i störst utsträckning påverkar studievalen är hemmet. Grundskoleeleverna tar till sig föräldrarnas åsikter inför gymnasievalet och högre upp på utbildningsstegen är föräldrarnas utbildningsnivå tungt vägande för vilka som börjar i högskolan. Det är det som brukar kallas för den sociala snedrekryteringen. Färsk studierelaterad statistik från SCB och Högskoleverket visar att den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen består. Läsåret 2007/08 hade var tredje student under 35 år som påbörjade högskoleutbildning föräldrar med minst treårig eftergymnasial utbildning. Detta trots att de högutbildade föräldrarna bara utgör tjugo procent. Av barnen till föräldrar som saknar gymnasieutbildning studerade bara tjugo procent vidare.

Om man tittar på högskoleutbildningar där höga betyg är ett måste för att börja studera är effekten av den sociala snedrekryteringen än tydligare. På läkarutbildningen har hela sjuttio procent av studenterna högutbildade föräldrar. I en kommentar till statistiken säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg att regeringen efter regering har haft ambitioner med att komma långt, men att "ändå står vi rätt mycket och stampar."

Sådana uttalanden är som gjorda för att mötas av argsint kritik från socialdemokraterna. Oppositionen tycker inte att regeringen satsar tillräckligt på utbildning nu när arbetslösheten börjar stiga. Men Leijonborg har en poäng i att det inte finns snabba lösningar att ta till. Kraftig utbyggnad av antalet studieplatser eller kvotering som ibland föreslås löser inte själva grundproblemet. Det ligger i grundskolan. Det är där de politiska åtgärderna för att jämna ut klasskillnader är som effektivast. Elever som inte kommer från en studiebakgrund ska finna motivation och ingen borde få gå ut gymnasiet utan att ha godkända betyg.

Hjälp och motivation att förstå betydelsen av god utbildning är en av de bästa gåvor som går att skänka och få. Staten kan hjälpa till genom att göra det mer lönsamt att utbilda sig.

Annons
Annons