Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Prognoserna pekar nedåt - regeringen sitter passiv

Besked om ett försvagat ekonomiskt läge borde leda till handling från regeringen Reinfeldt. Men istället sitter man passiv och tittar på, skriver S-debattören Robert Björkenwall.

Annons

Paul Krugman, nobelpristagare i ekonomi, skriver läsvärda krönikor om amerikansk och global ekonomi. Han menar att problemet är att vi lever i den inställda konjunkturpolitikens era. Räntesänkningar räcker inte för att starta motorerna. Det krävs underbalansering av budgetar, lån, statliga lånefinansierade investeringar, och till och med en lite högre inflation.

Krugman är uppgiven och rasande på samma gång när han konstaterar att de allra enklaste insikterna i aktiv konjunktur- och ekonomisk politik har kastats överbord av många styrande politiker.

Krugman skriver även om hållbarhet, miljö och klimat. Och om att ekonomierna i västvärlden behöver stimuleras.

Men det är i första hand inte pengar till fler platt-tv-apparater eller nya bilar som behövs. Nej, vad som nu behövs ännu mer nu är offentliga investeringar i järnvägar, i reparationer och klimatuppgraderingar av befintliga bostadsbestånd, i nyanställningar inom vård och omsorg, i kultur, i förbättrade socialförsäkringssystem.

Men vår svenska regering är – trots att det råder en allt svårare ekonomisk kris i allt fler euroländer och i USA– är obegripligt mer optimistisk än snart sagt samtliga bedömare rörande den svenska ekonomins utveckling. Samtidigt kommer rapport efter rapport om att det ekonomiska läget blir allt mer allvarligt i Sverige och vår omvärld.

Konjunkturinstitutets barometer visar att tillväxten just nu är svagare än normalt. En utveckling som alla sektorer bidrar till, men där fallet nu är störst inom den privata tjänstenäringen.

Tyvärr ser det inte ut att vara någon ljusning på väg. I stället konstaterar Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén att det inte går att utesluta att vi är på väg in i en recession.

Statistiska centralbyråns redovisning av BNP-utvecklingen visar att tredje kvartalet 2012 var riktigt dåligt, bara plus 0,7 procent. Många tror nu att BNP-tillväxten fjärde kvartalet hamnar på minus.

OECD:s årliga analys ger inte några muntrare besked. Tillväxttakten spås bli lägre både 2013 och 2014 än vad man tidigare trott. I Europa är recessionen ett faktum och nästa år förväntas tillväxten ligga på minus 0,4 procent.

Besked om det ekonomiska läget som alla borde leda till handling från regeringen Reinfeldts sida. Men regeringen och finansminister Anders Borg har i budgeten låst fast sig i den sänkta bolagsskatten. Den nya budgetens enskilt klart störst post som inte kommer hjälpa vare sig Sverige eller svenskarna i det läge vi nu befinner oss i.

Meningslöst bortskänkta miljarder som däremot i stället borde ha satsats på en aktiv arbetsmarknadspolitik, satsningar på fler platser på universiteten, extrapengar till Sveriges kommuner och landsting för att stärka den offentliga sektorn och satsningar på exempelvis järnvägsnätets underhåll.

KI-chefen Mats Dillén säger att svackan i ekonomin nu är lika djup som när it-bubblan sprack år 2000. En så här dramatisk försämring borde få regeringen att inleda en politisk offensiv för att kompensera nedgången i internationell efterfrågan med att stimulera den inhemska köpkraften.

Det är vad en regering kan. Men i stället väljer Borg och Reinfeldt att mest sitta still i båten. Det enda finansminister Anders Borg kostar på sig är att säga att finansdepartementet följer utvecklingen noggrant.

Men när tänker han börja agera som en finansminister?

Förhoppningsvis är Riksbankirerna klokare och sänker räntan redan vid sitt decembermöte.

Uppenbart är att Sverige nu behöver en regering som ser både landets och medborgarnas behov. Och eftersom vi i dag inte verkar ha just det, så finns utrymme för Socialdemokraterna att visa på vilka alternativen egentligen är till indragna statsbidrag, krogmomssänkningar, verkningslösa inkomstskattesänkningar, slaktad a-kassa och försämrade förutsättningar för omskolning mitt i yrkeslivet.

Visst, delar av detta fanns med i skuggbudgeten. Men tyvärr vacklar S bland annat ifråga om skattetrycket, en av grundförutsättningarna för att kunna finansiera välfärdens alla beståndsdelar – och att nu ge landets kommuner och landsting ett ekonomiskt extrastöd. Socialdemokraterna måste nu gå till offensiven och visa att man har ett alternativ och bättre politik än regeringens passiva administrerande.

Robert Björkenwall

S-debattör

Mer läsning

Annons