Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt inte eleverna tappa intresset

/

Det är en mörk bild med ljusglimtar, konstaterade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, då hon på tisdagen sammanfattade resultaten i de två internationella kunskapsmätningarna PIRLS 2011, som mäter elevers läsförmåga i årskurs fyra och TIMSS 2011, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurserna fyra och åtta.

Annons

Elevernas läsförmåga har minskat stadigt sedan första gången den mättes 2001. De svenska eleverna placerar fortfarande sig över genomsnittet i EU/OECD. Men det är inte mycket att hurra för. Det finns fler länder som förbättrat sina resultat än som försämrat dem genom åren.I matematik ligger eleverna under genomsnittet i både årskurs fyra och åtta. Fjärdeklassarna har dock inte blivit sämre sedan den förra mätningen 2007. Det har däremot åttorna blivit. Sverige är det land som försämrat sina resultat mest under hela mätperioden (1995-2011). Det stora tappet skedde dock mellan 1995 och 2003.Svenska elever lär sig också mindre än elever i andra länder mellan årskurs fyra och åtta i både naturvetenskap och matematik. Än mer nedslående är emellertid att eleverna förlorar motivationen att lära under denna tid.Det finns dock en tröst i eländet och det är just naturvetenskapen. För första gången sedan början av 2000-talet går det att se förbättrade resultat. Fyrorna har förbättrat sina kunskaper sedan 2007 och de ligger över EU/OECD-genomsnittet. Åttorna ligger dock kvar på samma nivå som 2007 och placerar under genomsnittet.Det här visar att utvecklingen går att vända. Men då måste man få med sig lärarna. Lusten att undervisa är en av de viktigaste egenskaperna för en bra lärare. Sett ur detta perspektiv är två av de mest oroande resultaten i TIMMS-undersökningen att de svenska lärarna är minst nöjda med sina arbetsvillkor i EU/OECD och att de är bland de minst nöjda med sitt yrkesval. Det är också oroande att de svenska lärarna i ett internationellt perspektiv skiljer ut sig när det gäller undervisningsmetod. Undervisningen i matte är mer styrd av läroböckerna, det är mindre vanligt att eleverna får arbeta undersökande på sina lektioner i naturvetenskap och det är mindre vanligt att lärarna kopplar undervisningen i matte och naturvetenskap till elevernas vardag.Inom dessa områden finns således mycket som kan bli bättre. Men man får inte glömma att förändringar inom skolan tar tid. I Finland tog det exempelvis cirka tio år innan man kunde se hur en reformerad lärarutbildning fick genomslag i form av förbättrad kunskap hos eleverna. Det kommer med andra ord att dröja innan de senaste årens skolreformer får full effekt. Men ljuset i slutet av tunneln i form av förbättrade resultat bör bli allt starkare.

Emma Wange

Mer läsning

Annons