Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det stora experimentet

/
  • Moderaterna Littorin och Borg talar väl om a-kassan - men fortsätter med sina ideologiska experiment som de arbetslösa tvingas betala för.

Sverige har en arbetsmarknadsminister, Sven Otto Littorin (m), och en finansminister, Anders Borg (m), som talar väl om a-kassan.
Men retoriken motsvaras inte av praktiken.

Annons

Den moderatledda regeringen har fört en politik som gått i precis motsatt riktning.

Höjda avgifter och försämrade villkor har fått en halv miljon löntagare att lämna a-kassan under regeringens två första år.

När Anders Borg nu spår att mer än 100 000 jobb försvinner de närmaste åren kommer tiotusentals arbetslösa att sakna det skyddsnät som a-kassan utgör.

Det blir naturligtvis tufft för de enskilda som drabbas, men det är alarmerande också ur ett samhällsperspektiv. Otryggheten minskar framtidstron och håller tillbaka hushållens efterfrågan.

Hur kunde en regering som sa sig vilja stärka a-kassan driva en halv miljon bort från den?

Att misslyckas så kapitalt måste vara ett svårslaget bottenrekord i politisk måluppfyllelse.

En del av svaret gav Anders Borg i en intervju i TV-programmet Rakt på med KG Bergström häromveckan.

Först fick Borg frågan om han ångrade något av politiken under de första två åren.

– Ja, jag tror att vi höjde a-kasseavgiften mer än vad jag skulle ha gjort idag.

– Jag tror jag kan försvara det, eftersom det var nödvändigt för att strama åt den ekonomiska politiken vid det tillfället. Men jag får nog säga att höjningen hade större effekter på medlemskapet i a-kassan än vad jag hade trott.

KG Bergström undrar hur Borg kunde komma till den felaktiga slutsatsen eftersom det redan då fanns varningar för att man höjde för mycket. Bland annat den liberale arbetsmarknadsekonomen Lars Calmfors kritiserade regeringsförslaget innan det genomfördes.

– Ja, nu är det kanske lätt att vara efterklok (!), svarar Borg.

– Men de borgerliga partierna hade ju under lång tid haft den här höjningen av a-kasseavgifterna. Och vi höll ju på att ompröva många delar av politiken.

Vad Anders Borg erkänner är alltså att den politik som drev en halv miljon svenskar bort från a-kassan var följden av ett ideologiskt experiment som de borgerliga redan på förhand bestämt sig för att genomföra.

Och då spelade det ingen roll vilka invändningar som kom från oberoende experter.

Regeringens hantering av a-kassefrågan därefter har präglats av upprepade reträtter.

– Oj då, blev avgiftshöjningen för stor, då kanske vi får ändra tillbaka lite.

– Oj då, lämnade en halv miljon a-kassan, då kanske vi måste lagstifta om en obligatorisk a-kassa…fast det var visst inte bra det heller.

Anders Borg tal om att a-kassehöjningen var nödvändig för att strama åt den ekonomiska politiken är förstås bara ett försök till bortförklaring.

Det avgörande skälet var ideologiskt. Målet var att försvaga fackföreningsrörelsen.

Idag säger Anders Borg att han ångrar sig. Men det är de arbetslösa som får betala priset för det stora borgerliga experimentet.

Peeter-Jaan Kask

Annons
Annons