Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mittregionen i behov av skolförbättringar!

Annons

Elevernas resultat märks tydligt i den allmänna skoldebatten det senaste decenniet. Kunskapsmätningarna har ökat och Skolverket publicerar årligen nationella genomlysningar av resultaten. Svenska elevers prestationer var mycket goda i internationell jämförelse i början av 90-talet, men därefter har försämringar skett. Centrala frågor är vad som ligger bakom dessa förändringar och hur resultaten kan förbättras. Granskar vi Mittregionen, ser vi tre allvarliga trender; låga skolresultat, en lägre utbildningsnivå nationellt sett, samt en förhållandevis stor andel utflyttning av välutbildade från regionen. Företrädare från näringsliv och offentlig sektor i regionen samt forskare vid Mittuniversitetet har därför påbörjat ett treårigt forskningsprojekt om skolförbättringar denna höst.

Grunden till utvecklingsprojektet "Världens bästa regionala utbildningssystem" återfinns sålunda i den samlade, något dystra bilden av skolsituation i Mittregionen. . Syftet är att utveckla regionen genom att förbättra situationen för elever i utbildningssystemet. Matfors skola i Sundsvall, Mimergårdens skola i Östersund och Fjällgymnasiet i Bergs kommun har valts ut att ingå i projektet. Inom de skolorna kommer skolledare, forskare och lärare att jobba med förbättringsarbeten som är forskningsanknutna. Forskare från Mittuniversitet ska följa upp, bistå och utvärdera skolornas arbeten samt dokumentera och sprida erfarenheterna. De utvalda skolorna har bedömts ha goda möjligheter att utvecklas och därmed också bli goda föredömen för andra skolor, också efter projektperioden. Ledarskap; såväl ledningsstruktur som lärares ledarskap, effektiva strategier för måluppfyllelse, entreprenörskap i samverkan med näringslivet och elevers lärande, kommer att utgöra de viktigaste förbättringsområdena.

Ett mått på läget i Mittregionen hittar vi Skolverkets statistiska modell SALSA, vilken jämför kommuners och skolors betygsresultat. Dessa räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands och fördelningen pojkar/flickor. Utgångspunkten i denna databas är att skillnaderna i betygsresultat mellan skolor också kan förklaras av lokala och regionala förhållningsätt som är möjliga att förändra via aktivt förändringsarbete. Från 1998 och framåt kan vi följa hela riket vad gäller genomsnittliga meritvärden och antal elever som uppnått målen. (Meritvärde är ett snittbetyg omräknat till siffror.) För Västernorrlands del ligger samtliga kommuner under riksgenomsnittet gällande meritvärden från och med 2006. Vad gäller Jämtlands län ligger samtliga kommuner, förutom Berg och Åre, under rikssnittet.

Skolresultaten i Mittregionens borde kunna vara bättre. Vi forskare frågar oss vad denna bild av skolresultaten i Mittregionen beror på? Handlar det om specifika kulturer i regionen, en speciell mentalitet eller en specifik pedagogisk plattform i länen? Har resultaten att göra med (o)medvetna strategiska skolförbättringar som inte givit det tänkta resultatet? Har de låga skolresultaten med regionalpolitiska, realpolitiska eller fördelningsekonomiska faktorer att göra? Har det att göra med att få studenter väljer att stanna kvar i Mittregionen? Hur fungerar Mittregionens akademiska klimat? Vi ser med spänning fram emot att få arbeta med utvecklingen i de tre fallskolorna samt att göra analyser av t.ex. ovan nämnda frågor och att hitta goda exempel på skolförbättringar. Vi vill med denna debattartikel bjuda in skolpolitiker, skolledare, lärare, föräldrar och elever att debattera dessa frågor.

Conny Björkman, Lena Boström, Lena Ivarsson, Anders Olofsson och Maria Styf

forskare vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet, campus Härnösand.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons