Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fundersam lärare: Vissa elever klarar helt enkelt inte skolan – ska vi våga prata om det?

Annons
Vissa elever är väldigt begåvade och når lätt målen. Andra är inte det och klarar inte kraven – eller ligger på gränsen. Hur ska skolan hantera detta? Är det verkligen rätt att vara

Jag tänkte ta upp ett problem inom skolan som alla som arbetar där ser, men ingen talar om.

Förr gick hälften av alla ungdomar direkt ut i arbetslivet efter grundskola och det gick i regel väl för dem. De växte till sig och blev hedersamma medborgare.

Nu går i princip alla i gymnasiet som syftar till att förbereda eleven för högskolestudier.

Det finns elever som är begåvade långt över medel. På samma sätt finns det elever som har en förmåga långt under det, annars så skulle det inte finnas någon över medel. Man får nämna att en elev är begåvad, men... En del elever utvecklas snabbt, andra behöver tid, men kan nå långt senare i livet.

Det finns elever som är begåvade långt över medel. På samma sätt finns det elever som har en förmåga långt under det ...

Om en elev då inte fyller målen för godkänt, vad ska man göra? I regel var hen nästan där, så man låter nåd gå före rätt. Nästa år är hen längre efter, men eleven går ut sexan och högstadiet får lösa det. Eleven måste ju få följa sina kompisar. I högstadiet finns en del vikarier och de ska sluta till våren, så den gruppen underkänner ingen.

En duktig lärare har naturligtvis inga underkända elever. En bra skola har det inte heller, skriver insändarskribenten.

Till saken hör också att lärarna har individuell lönesättning. En duktig lärare har naturligtvis inga underkända elever. En bra skola har det inte heller, så i en konkurrerande skolvärd ser rektor helst att man godkänner en elev. Och vilken lärare vill ta den striden.

Sen på gymnasiet är det fortfarande utvecklingssamtal med föräldrar närvarande. Det är inte lätt att säga att eleven troligtvis kommer att underkännas. Det händer då man gör det att föräldrarna kontaktar rektor och berättar historier om hur läraren missköter sig. Och då blir det katten på råttan och råttan på repet. Föräldrarna kan med andra ord påverka lönen.

Och så händer sig det att en elev som inte klarar betygskraven ändå går ut till våren som godkänd student. Huruvida det är en katastrof låter jag vara osagt. Denne kommer aldrig att klara högskolan. Kanske bra för självförtroendet att hen dög. Men i nästa steg vill ju högskolorna visa upp ett bra resultat och...

Jag vill slutligen påpeka att lärarna stålsätter sig oftast mot att ge snällbetyg, men vinner inte alltid kampen.

Ja, har ni något förslag till att lösa problemet? Jag har förvisso några tankegångar, men vill inte komma med dem direkt. Ni kanske har bättre idéer och då kanske inte det framkommer om jag föregriper er. Jag vill slutligen påpeka att lärarna stålsätter sig oftast mot att ge snällbetyg, men vinner inte alltid kampen.

Jag återkommer med förslag på lösningar och under eget namn om det blir svar. Men man får vara försiktig.

Jag är lärare sedan 32 år och har 4 år kvar.

Adjunkten

 

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons