Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny bok: Starkt om kärlek med bäst-före-datum – recension av Jonas Brun

Kristian Ekenberg läser Jonas Bruns roman om en kärlekssommar som delas av två unga män.

Annons

De möts en kvävande varm sommar. 16-åriga Stewe och den några år äldre John.

För att bryta tristessen med sina föräldrar i sommarstugan ger sig Stewe iväg på långa utflykter med roddbåten. Allt är stilla, solgassande, slött och astråkigt. Men så, plötsligt, bryts tristessen som genom ett blixtnedslag. I det vanligtvis övergivna grannhuset står plötsligt en ung man, en uppenbarelse.

Stewe låter sig förföras.

Läs mer: Fler bokrecensioner finns att läsa här

Läs mer: Zadie Smith i topp när vi listar våra favoritböcker just nu (oktober-november)

Det blir några intensiva sommarveckor tillsammans, dagar som obönhörligt tickar mot sitt slut. När sommaren är slut ska Stewe återvända till stan med sina föräldrar, medan John ska fortsätta sin småkriminella vagabondtillvaro.

Jonas Brun debuterade 2004 med ”Den andra tiden”, och 2013 belönades han med Sveriges Radios romanpris för romanen ”Skuggland”. Hans poetiska, drömska språk är som skapat för att skildra en sommar som den Stewe och John delar. Ett språk som bäst kommer till sin rätt just inuti en sådan bubbla, där den stora världen finns utanför en skyddande hinna.

En sådan sommar av sexuell attraktion och nyförälskat skimmer kan låta som en solskenshistoria, men i berättelsens kärna finns ett mörker. Jonas Brun låter läsaren förstå att en gemensam våldshändelse förenar de två. Men redan innan denna våldshändelse fjättrar dem vid varandra, låter författaren en skugga falla över dem.

Jonas Brun har tidigare fått Sveriges Radios romanpris. Bild: Sara Mac Key

John är en ensam människa med en sårig uppväxt; till Stewe säger han först att sommarhuset är hans morbrors, men man förstår snart att han har brutit sig in, att han driver från hus till hus och att hans tillvaro har ytterst lösa konturer. I botten av hans känslor inför Stewe finns ångesten över att, när sommaren tar slut, återigen lämnas helt ensam i världen.

Resten av livet bleknar, minnen blir svartvita, men tiden med denna människa är alltjämt en färgfilm.

Romanen har två tidsplan, och i det andra, när John många år senare söker upp sin sommarförälskelse, tar Stewe upp det faktum att han som 16-årig pojke utnyttjades av en vuxen man. Detta andra tidsplan existerar bara som en dialog mellan de två, i skarp kontrast mot den sinnliga värld i sommarstugan som Jonas Bruns prosa målar upp.

Titeln ”Ingen jämfört med dig” kommer från Sinéad O’Connors ”Nothing compares 2 U” som de lyssnar intensivt på. I den textraden finns också Jonas Bruns ämne. Människan som, trots att åren går, älskarna läggs på hög, får allt annat att blekna. Människan som man inte kan frigöra sig från. Människan som många år senare kan ringa på dörren och få en att lämna allt.

Resten av livet bleknar, minnen blir svartvita, men tiden med denna människa är alltjämt en färgfilm.

”Ingen jämfört med dig” är också en klassisk utvecklingsroman, där John får bli den som blåser ut Stewe från sin trygga hamn, som får den trygga medelklasstillvaron att framstå som en kuliss och som accepterar honom för den han är.

Har man varit med om en sådan kärlek med bäst-före-datum, känner man lätt igen den stämning som Jonas Brun lyckas fånga, där dagarna tillsammans får en intensitet av vetskapen om att det finns en bortre gräns. Han gör det med stor skicklighet och elegans.

Svårare har jag för de delar i romanen som enbart består av dialog, och inte bara för att det bitvis är svårt att få klarhet i vem som säger vad. Det blir som att läsa en pjäs snarare än att se en färdig föreställning med skådespelare och regi.

En annan kritisk invändning, som kan upplevas som orättvis när den riktas mot en enda roman, är att perspektivet i svenska romaner oftast är så futtigt. Jonas Brun kan förstås inte ta ansvar för hela den svenska samtidslitteraturen, men hans roman är ett exempel på en litteratur som tycks rymmas i en handflata.

*

LITTERATUR

Jonas Brun

”Ingen jämfört med dig”

(Albert Bonniers förlag)

Mer läsning

Annons