Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Små njutningar

Bo R Holmberg är lärare och författare.

Annons

Den första klunken öl är väl något alldeles enastående – den något beska smaken, strupen som girigt tar emot, den lätta euforin – och överglänser den andra, för att inte tala om den tredje eller sjunde. En liten njutning är det allt och Philippe Delerm beskrev den en gång i en bok med just titeln Den första klunken öl och andra små njutningar. De små njutningarna är alltså småsaker, vardagliga inslag som för honom var att äta en bit bröd, att äga en fickkniv, att känna lukten av äpplen och en mängd andra – ytligt sett – bagatellartade småsaker. Tunn till omfånget är boken och ingen bok som man ska sträckläsa. Nej, man ska ta till sig den som man gör med vardagsnjutningarna, på ett stillsamt sätt. Det är liksom det som är meningen med dem.

Så det gäller ju att man har förmågan att stanna upp för dessa benådade vardagliga ögonblick. Det är inte alltid jag (vi) har det – och kanske inte så här i stressad juletid när allt ska planeras, förberedas och utföras.

 

En liten njutning – som Delerm inte upplevt – som jag då och då unnar mig är att jag när jag lämnar stan, som i mitt fall alltså är Örnsköldsvik, för att resa söderut till exempelvis Norrfällsviken, en plats som i sig innehåller en uppsjö av små och stora njutningar, ser jag ibland till att jag gör ett stopp vid Näske krog.

Jag förundras alltid över hur man kan erbjuda en sådan fantastisk, näst intill, festmåltid till normalt lunchpris. Men man ska då se till att tid ges, att miljön tas in, här ska inte stressas, här ska njutas.

Den lilla njutningen ska som klunken öl inte missbrukas, så därför blir det nog bara någon gång i månaden som jag unnar mig lyxen av Näske.

 

Tyvärr har jag dock en oförmåga, när det gäller musik, att begränsa njutningstillfällena. Med andra ord: den sång, den skiva, den artist som jag plötsligt fastnat för avnjuter jag för ofta (in absurdum enligt närstående). En av mina elever – en rysk stipendiat – sa en gång att om hon fastnade för en melodi, undvek hon nästan att lyssna på den. Hon hade förstått det där med små njutningar, hon. Det har inte jag. Just nu är det Keith Jarretts Kölnkonsert som snurrar oavbrutet.

 

Nå, julen då? Den är väl full av små njutningar, eller? Morgonljusen, eftermiddagskaffet, Kalle, gröten, tomten och klapparna.

Nja, de tindrande barnen räcker gott för mig.

Jag brukar ganska snart se fram emot annandagen. Och Aftonbladet och innerspaltens citattävling. Vad ska Lennart Bromander hitta på i år? Ett citat från Philippe Delerm kanske? I varje fall en liten njutning att stillsamt ta till sig en gång om året.

 

Annons
Annons