Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jan Guillou i rättvisans casinovärld – blandar verklighet och fiktion i boken "1968"

Jan Guillous senaste bok "1968", den sjunde i serien "Det stora århundradet" om vad som hände i Sverige och världen under 1900-talet, är i likhet med de tidigare en blandning av verklighet och fiktion.

Annons

Liksom de tidigare böckerna i serien är den en initierad, dramatisk, spännande och läsvärd berättelse från en omstridd epok där han själv befinner sig mitt i stormens öga; han inspireras av sin egen släkthistoria och sin tid som politisk aktivist på vänsterkanten, journalist och författare.

Jan Guillou blandar historiska fakta med fiktion i sin romanserie

I en intervju kunde han räta ut mina frågetecken kring vad som är fakta och vad som är fiktion. I likhet med författare till många historiska romaner använder han historiska fakta och fyller sedan på med dramatik.

1968 är ju ett av 1900-talets mest mytomspunna årtal. Protesterna mot Vietnamkriget i USA och övriga Västvärlden skapade en vänstervåg som dominerade i både politiken och kulturen. Huvudpersonen i boken är Eric Letang, fransk medborgare, färdigutbildad jurist och brinnande aktiv i politiken, på samma sätt som Guillou själv varit och är politiskt aktiv som socialist.

Sveriges politiker under 1960-talet var mycket politiskt naiva beträffande omvärlden. Många reagerade inte alls till en början på vad som hände i Vietnam, trots omfattande demonstrationer för att USA skulle lämna det lilla asiatiska landet. Först när Olof Palme blev statsminister började det vända. Men den skandinaviska arbetarklassen skulle aldrig genomföra någon socialistisk revolution. Den hade det för bra. Därför uppfattade den det socialistiska intellektuella gardet som bråkmakare och motsatte sig viljan till socialistisk förändring.

I maj 1968 ockuperade ett antal studenter vid Stockholms universitet Kårhuset. Dåvarande sociademokratiske utbildningsminister Olof Palme (höger) anlände och försökte tala studenterna till

Samtidigt pågick i Aachen i Tyskland under 1960-talet en av världens viktigaste rättsprocesser med förgreningar till USA, Storbritannien och Sverige. En process där det goda ställdes mot det onda lika tydligt som i Vietnam; de maktlösa mot den ekonomiska makten. De som såg ut att vinna var den som hade mest makt och pengar.

Processen som Guillou skildrar med stor inlevelse handlar om substansen talidomid, från början en strålande ekonomisk framgång för det tyska läkemedelsföretaget. Det marknadsfördes under olika namn i olika länder, och i Sverige hette det Neurosedyn. Sedan hopade sig orosmolnen snabbt när den ena medicinska institutionen efter den andra började slå larm om ytterst skadliga biverkningar. I några fall föddes barn helt utan armar och ben.

I Guillous bok får Eric Letang i uppdrag att efter sin juristexamen följa processen i Tyskland och avrapportera till Sverige. Han lyckas samla in en solid dokumentation. Men det är ingen lätt uppgift att vinna en process där företagen har den ekonomiska makten och de familjer och barn som drabbats inte har stora förutsättningar att vinna gehör för sina ekonomiska krav. Att ha rätt och få rätt i domstol är inte samma sak. Processen skildras utförligt i boken och ger den sanna berättelsen om hur denna process slutade, och en bra bild av hur rättsväsendet fungerar både i vårt land och i övriga världen.

Ridande poliser bland demonstranter i Stockholm i september 1968.Foto: Lennart Nygren / SvD / TT

Mot slutet av vårt samtal frågar jag hur många böcker som nu återstår i denna serie. Han svarar tre, om han får behålla hälsan och kraften. Nästa är redan påbörjad men han vill inte avslöja vad den kommer att handla om.

I vår värld är rättvisan casinobetonad, både när det gäller tvistemål där stora pengar står på spel och då stora politiska svängningar förändrar världen. Jan Guillou skildrar hur kommunisterna invaderar Prag och "återställer ordningen" till förfång för alla medborgare. Jag tänker på ett annat exempel på hur ett land snabbt kan drabbas av förtryck: Zimbabwe, som av Robert Mugabe under 37 år förvandlats från uppnådd demokrati till diktatur och ett land i ekonomisk misär. Först nu tvingas han avgå.

Det är dessa skilda världar som Guillou skildrar i sin romansvit, utifrån sitt eget politiska engagemang och sin egen släkts ekonomiska uppgång och fall, förändrad i grunden efter utgången av både första och andra världskriget. Liksom för miljoner andra européer och romanseriens fiktiva släkt Lauritzen måste tillvaron byggas upp på nytt. Och livet börja om från ingenstans.

Litteratur

Jan Guillou: 1968

Piratförlaget

Mats Lönnerblad

Läs mer av Mats Lönnerblad: Vi riskerar att hamna i hajarnas gap - vid en bankkris gäller äta eller ätas

Luthers blandning av uppror och lydnad har präglat Västerlandet i 500 år

Mer läsning

Annons