Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Julens traditioner viktiga att förmedla

/
  • Plattrån bakas med mormors plattjärn från slutet av 1800-talet.
  • En spratteltomte som hängt med som dekoration i 70 år hemma hos Margit Vestman. Att pyssla vid köksbordet och göra fina saker till jul skapar trevnad och ger avkoppling.
  • Struvor är efterlängtade julkakor för många.
  • Handgjorda tomtar, olika utseende och i storlek har sin givna plats i hemmet.
  • Ledamöter i Hemslöjden styrelse, Anita Fahlander och Anna Wikberg, binder julens kransar av enris, lingonris, granris och blåbärsris, hemma hos ordföranden Margit Vestman. De träffas varje år för att binda kransar till julmarknaden i Örnsköldsvik.

Hemma hos Margit Vestman i Gullänget har julförberedelser pågått sedan första advent. Hon citerar Alf Henriksson för att förstärka vikten av att föra jultraditionen vidare till yngre generationer: " Du måste kunna se tillbaka och se framåt, för att kunna leva i nuet."

Annons

Margit Vestman, 77 år, är en kreativ pantertant som sprudlar av glädje när hon beskriver jultraditioner i allmänhet och sin egen i synnerhet. Mottot är att fira julen utifrån de förutsättningar som finns. Lika bra att glömma dammråttor, alla måsten och krav tycker hon.

– Gör det du tycker känns bra, det är du som väljer med de dina. Vad som är viktig för mig är jultraditioner, goda, glada minnen, mycken kärlek, omsorg och att vara nära, att vara tillsammans, säger hon, och beskriver gamla tiders julseder och sägner.

Förberedelserna började i samband med första advent, den andliga förberedelsen med budskapet, sången och glädjen. På Anna-dagen skulle lutfisken läggas i blöt. Grisen slaktades för att göra skinka, revbensspjäll, julkorv, pressylta och leverpastej. Sillen lades in. Ostar ystades. Det fejades och bakades och bryggdes julöl, enbärsdricka eller andra drycker.

– Specialiteterna kunde vara skinka, grisfötter, korv och olika syltor. Vissa gjorde också renstek till julbordet. Vad gäller brödet kan nämnas saffransbröd, rullrån och plattrån, klenäter och surlimpa. Man kokade knäck och fudge.

Många ansåg att Tomasdagen, den 21 december var julens första dag, den dag när vintersolståndet inträffade. Det var den kortaste dagen och många menade att naturen " höll andan." Hela skapelsen stod stilla och just i det ögonblicket kunde onda makter driva sitt spel. Därför fick man vara försiktig med "kringgärningar." Man skulle inte göra saker som gick runt, till exempel att mangla, spinna, dra slipsten eller kavla bröd.

– När så julaftonen kom då började julen på allvar, då skulle man vara vänlig mot allt levande. Julen inleddes med dopp i grytan, därav namnet dopparedagen, säger Margit Vestman.

Talesättet dan före dopparedagen kommer från att bröd doppades i skinkspad, antingen vörtbröd eller tunnbröd. Julklappar började delas ut i mitten av 1800-talet, ordet kommer från att man klappade eller bultade på dörren. När dörren öppnades kastade man in paketet och försvann med ilfart.

– Ingen fick se vem givaren var. Självklart hade man skrivit en liten vers med en önskan om god jul. Den seden har förekommit i många hem. Tomten beskrivs som en liten man. Han vaktade gården och på julafton skulle han ha ett stort grötfat, säger Margit Vestman.

Julens traditioner hemma hos Margit Vestman innebär bakning av rullrån med ett plattjärn från mormors tid i slutet av 1800-talet men också den modernare varianten, rullrånsjärn från 1920- 30-talet. Hon bakar alltid mandelmusslor som ska ätas på julafton med grädde och smultron eller andra bär. Det tillhörde också julen att ha bakat struvor.

– Det ska vara glädje i traditionerna som inte får bli en belastning, säger Margit Vestman och betonar vikten av att anpassa julbestyren efter ens egna förutsättningar.

Under sin yrkesverksamma tid valde hon bort vissa saker, som att lägga lutfisken i blöt. Att göra pepparkakshus och pepparkaksfigurer fanns med tidigt i julförberedelser och inte att förglömma, att lägga ned möda på att göra vackra julpaket och lacka och stämpla.

– Vi gör en enkel jul och gör ofta julklapparna själva men klapparna ska absolut lackas och naturligtvis gör vi rim på julklapparna. Min barndoms jular har påverkat mig. På julprogrammet fanns alltid en stund av ro, en stund av eftertanke omkring julens budskap. Vi läste julevangeliet och sjöng många julsånger och julpsalmer, säger Margit Westman.

Annons
Annons