Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Zagajewski lyssnar till världen

/
  • Inte heller som ung poet på 1970-talet var Adam Zagajewskis lyrik särskilt politisk, men hans dikter belades ändå med officiellt publiceringsförbud av kommunistregimen.

Den polske poeten Adam Zagajewski skriver modest mystik. I det grå ser han det stora men utan att vara enbart exalterad.

Annons

I "Antenner i regn", hans samlingsutgåva som just kommit på svenska, handlar en av dikterna om mystikern William Blake. Den brittiske 1700-talspoeten såg nya världar i varje sandkorn, himmelriket i var vild blomma.

Adam Zagajewski däremot skriver mer stillsamt om en ung Krakowstudents förmåga att absorbera livets mysterier.

– Jag skulle vilja säga att Blakes hänförelse är densamma inte bara som min utan som alla poeters. Blake var förstås mer specifik, han såg Gud fader i ett träd, men på sätt och vis handlar all poesi om det, om upptäckten av att det finns något utöver det fysiska, botaniska eller kemiska. Lyckligtvis behöver jag inte säga vad, inte ens i en intervju, eftersom jag inte vet vad det är.

Vi ses på Dramaten i Stockholm. Adam Zagajewski, nyss influgen från Krakow, ska delta i en poesiafton. Han talar lättsamt och vänligt, men med skärpa i blicken.

Czeslaw Milosz är en av hans mästare, Wislawa Szymborska träffade han nyligen. Liksom Szymborska skriver Zagajewski i en relativt lättillgänglig tradition. Poesivännerna har honom också på sina Nobelönskelistor även om den polska poetkvoten förmodligen är sprängfylld.

Följer du den yngre polska lyriken?

– Naturligtvis, den generation som är runt 40 förkastar ofta den äldre som gjorde polsk poesi till världslyrik. De driver med de äldre poeterna. I stort tycker jag att de yngre väljer bort allvaret framför det skämtsamma eller för en enkel naturalistisk användning av språket, en utveckling av det talade språket.

Själv skriver han ofta med självbiografisk bakgrund. Titeldiktens antenner visar sig vara en lågmäld hyllning till hans far, ingenjören och motståndsmannen som jobbade med radiosändare. Men antennerna är också en bild av ett för Zagajewski centralt tillstånd.

Flera dikter utgår från gatunamn. "Långgatan" heter en, i Anders Bodegårds svenska översättning. Långgatan, det kanske vanligaste gatunamnet i Sverige, var också den unge Zagajewskis första adress som nyanländ student i Krakow.

1981 flyttade han till Paris. Enligt hans officiella biografi eftersom han var tvungen, hans diktning var belagd med officiellt publiceringsförbud av kommunistregimen.

– Åh, det är mer romantiskt. Jag var inte tvungen, det var för en kvinna skull.

I dag har han sedan länge flyttat tillbaka. Men ända sedan Parisåren tryggar han sin försörjning genom att några månader varje år undervisa vid amerikanska universitet. Det blir många resor, vilket också avspeglas i hans verk.

Fotnot: "Antenner i regn" recenseras på måndag på kultursidan.

Annons