Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vuxensverige klarar matten väl

Annons

Det finns anledning att sträcka på ryggen. Vuxna svenskar fixar räkning, läsning och datorhantering bättre än de flesta i en internationell jämförelse.

Men skillnaden mellan inrikes- och utrikesfödda är stor.

Närmare 170 000 personer i 24 länder har deltagit i PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies), den hittills största undersökningen av vuxnas färdigheter. Sverige låg genomgående klart över genomsnittet, vilket bara tre andra länder klarade: Finland, Nederländerna och Norge.

Vad är förklaringen till att svenskarna klarar sig så väl i undersökningen? Erik Mellander, nationalekonom och ordförande i expertgruppen för PIAAC, lyfter fram tre förklaringar.

Sverige har gjort stora ansträngningar med att så många som möjligt ska gå gymnasiet och att så många som möjligt ska arbeta. Svenska arbetsmarknaden gör också stora satsningar på vidareutbildningar.

Men det vore fel att tolka resultatet som att det inte finns problem, fortsätter han och syftar på att svenska skolelever fallit tillbaka i de senaste internationella kunskapsmätningarna.

Jag tycker fortfarande att ungdomsundersökningarna är oroande. Om kunskaperna i den svenska grundskolan försämrats kan det påverka den vuxna befolkningen på sikt. Det vet vi kanske först nästa gång PIAAC genomförs, om knappt tio år.

Ett annat problem är att Sverige har bland de största skillnaderna mellan hög- och lågpresterande. I gruppen som ligger på en låg kunskapsnivå ingår många utrikesfödda.

Erik Mellander förklarar detta med en svensk, human invandringspolitik.

Vi har en stor flyktinginvandring, det vill säga tar emot människor som ofta har låg utbildning och kommer från oerhört besvärliga förhållanden. Av flera skäl har de svårt att komma in i det svenska arbetslivet.

Leif Styfberg, chef för Svenska för invandrare i Stockholm, har samma bild. Många av SFI-eleverna behöver mycket hjälp för att få en funktionell läsförmåga.

I dag ska man även på det vi kallar mindre kvalificerade jobb kunna dokumentera, läsa instruktioner och pricka av vad man gjort. Det kan vara komplicerat om man inte förstår språket och risken är att man hamnar utanför arbetslivet.

Mer läsning

Annons