Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vi måste själva ta ansvar för klimatet – alpina landslaget föregår med gott exempel

Vare sig vi vill acceptera det eller inte, har jorden förändrats. Inom vetenskapen om jorden som system, påvisas förändringar i luften, vattnet, snö- och isförhållanden, bland levande organismer och jordskorpan som sådan. Dessa förändringar påverkar varandra i komplexa förlopp som är svåra att förutse.

Nobelpristagaren i kemi Paul Crutzen myntade begreppet antropocen som en beteckning på en ny epok i jordens utveckling. Antropocen ses som ett brott mot den tidigare epoken holocen som började efter senaste istiden för drygt 10 000 år sedan, och som möjliggjort mänskliga kulturer och civilisationer.

Antropocen startade med de industriella revolutionerna men kom igång på allvar efter andra världskriget med den ökade förbränningen av olja och kol, som sedan försett världen med billig energi och fantastiska välståndsökningar som följd. Priset har varit utsläppen av växthusgaser i atmosfären som i sin tur lett till stigande medeltemperaturer, vilket påverkat även de andra delarna av jordsystemet. Antropocen innefattar människan som en "geologisk kraft", tillräcklig stark för att rubba jordsystemets ingående delar och därmed också hota sin egen existens på planeten.

Läs också: Nu upp till politikerna – FN:s nya klimatrapport måste utgöra grunden i höstens regeringsförklaring

Vi kan låtsas som om att dessa förändringar inte existerar eller söka tröst i att antropocen ännu inte erkänts av internationella stratigrafikommissionen ICS. Officiellt gäller fortfarande holocen, men en förändring är under övervägande. Det kommer ändå inte att bli som ”förr”. Forskningen inom jordsystemvetenskapen är eniga om att allvarliga rubbningar skett och ökar i takt med att temperaturen stiger.

Det svenska alpina landslaget som sett glaciärerna smälta under skidspetsarna föregår med gott exempel.

Vid FN:s klimatmöte i Paris 2015 togs beslut om att försöka hejda temperaturökningen till 1,5 grad år 2100. Alldeles nyligen kom den senaste rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) som visar att det är ytterst brådskande med kraftfulla åtgärder för att nå det målet.

Sociologen Anthony Giddens beskriver att vetskapen om klimatförändringarna hamnar i skymundan för dagliga bekymmer. Eller så hoppas man på politiska lösningar eller ny teknik. Men problemen kräver omfattande och omedelbara livsstilsförändringar. Vi konsumerar och förbränner långt över jordsystemets begränsningar.

Inga politiker har vågat driva denna fråga men vi kan inte längre vänta på dem (klimatförändringarnas orsaker har varit kända sedan 1990-talet). Vi måste själva ta ansvar. Att andra släpper ut mer är inte ett giltigt argument för att inte göra något. Det svenska alpina landslaget som sett glaciärerna smälta under skidspetsarna föregår med gott exempel.

I Dagens Nyheter den 23 oktober berättas att man lagt om sin verksamhet för att minska skadeverkningar på klimatet. Inte för att visa sig duktiga eller ”politiskt korrekta” utan för att bidra till fortsatta möjligheter för alpin skidåkning. På motsvarande sätt måste våra egna handlingar kopplas till insikter om konsekvenser för jordsystemet. Samhällen och socialt liv kan inte längre betraktas som åtskilda från planetens begränsningar.

Calle Hansson

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel