Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vem ska göra jobbet sen?

Annons

Inte ens om alla ungdomar i Västerbotten som börjar gymnasiet de närmaste tio åren skulle börja jobba inom vård och omsorg skulle det inte räcka för att fylla det personalrekryteringsbehov länet har under samma period!

Landstinget i Västerbotten uppskattar ett rekryteringsbehov på mellan 3000 och 5000 nya medarbetare under kommande decenniet, berättar man i Norran på onsdagen.

Hur ser de aktuella siffrorna ut i Västernorrlands landsting?

De allra flesta av dessa 3000-5000 behövs för att täcka pensionsavgångar – resten handlar i lika delar om befolkningstillväxt (jo, till skillnad från Västernorrland växer Västerbotten) och om den pågående demografiska utvecklingen: Västerbottningarna blir som oss äldre och länet mer åldringstungt.

Landstinget i Västerbotten räknar nu inte med att alla gymnasieelever faktiskt kommer att vilja jobba för dem – så åtgärdsplanen är istället att erbjuda medarbetare som fyller 65 i år 20 procent högre lön (eller motsvarande arbetstidsförkortning) för att fortsätta jobba i två år till.

Villkoret är att de jobbar inom en verksamhet som har svårt att rekrytera personal, vilket i praktiken innebär att det är specialistsjuksköterskor och specialiserade läkare som är aktuella.

Hans-Erik Andersson, verksamhetschef på landstinget Västerbottens bemanningsbyrå, säger till Norran att landstinget måste acceptera att "vården befinner sig på en marknad numera" och att 20 procent högre lön till en utvald grupp ändå är långt billigare än att ta in hyrläkare för 20-30 000 kronor i veckan!

Men samtidigt har landstinget bara avsatt sex miljoner på två år på projektet – vilket Vårdförbundet räknar med räcker till 20 procent högre lön för 15 läkare eller 30 specialistsjuksköterskor. Och det känns väl inte riktigt tillräckligt för att få bukt på de kraftigt ökade kostnaderna för hyrläkare i Västerbotten.

Kostnadsökningen för hyrläkarna inom primärvården, som är den stora boven i alla landsting, stannade i Västernbotten på 40 procent 2013 – mot en ökning på 68 procent i Västernorrland.

Lång långt långt ifrån det gemensamma landstingsmålet på en halvering av hyrläkarkostnaderna.

Socialdemokraternas förslag till landstingsplan 2015-2017 i Västernorrland omfattar förvisso inget seniorprojekt likt Västerbottens, men man lägger stor vikt vid att landstinget måste vara en god arbetsgivare som erbjuder schyssta villkor om man vill kunna dels rekrytera personal och dels få dem att stanna kvar länge.

Kan Västerbotten med sitt projekt visa på goda resultat tål väl försöket att upprepa även i Västernorrland.