Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Får för mycket lax – tvingas slänga tonvis på tippen: "Det är inget vi tycker är kul"

Laxtillgången i Ångermanälven har varit bra i år. För laxfällan vid kraftverket i Sollefteå har den nästan varit för bra. Nu tvingas man kasta tonvis med överbliven och skadad lax, och någon annan lösning är svår att se.

Annons

– Vi får nästan för mycket lax, och så har det varit i många år, säger Ingemar Wasell som driver Långsele Laxodling.

Han är en av de som anlitats av Ångermanälvens vattenregleringsföretag för att varje år få ihop tillräckligt med avelsmaterial, laxhonor och laxhanar, från kraftverkets laxfälla till odlingarna i Forsmo och Långsele.

Från slutet av juni till september tar man upp fisk från laxfällan i Ångermanälven i Sollefteå. Det är kraftverkets fiskedom som kräver att ägaren ska sörja för att odla och sätta ut ny lax i älven. Prima lax sparas i bassänger och framåt hösten tas rommen från fisken till laxodlingarna för att växa till sig. De senaste åren har laxtillgången i fällan varit mer än bra.

Ingemar Wasell tycker att laxsvinnet är problematiskt, men har svårt att se en annan lösning.

Men mer än hälften av den lax Ingemar Wasell och hans kollegor får upp är skadad och kan inte sparas som avelsmaterial. Eftersom de inte får kasta tillbaka den skadade laxen i älven blir överskottet av lax som de tvingas slakta och kasta mycket stort.

– Det är flera tons överskott per säsong som går till soptippen, säger Ingemar Wasell.

Att sälja överskottsfisken är inget alternativ för kraftbolaget. De lokaler som de jobbar i är inte godkända för livsmedelshantering och därför vore försäljning olagligt. En liten del av den överblivna fisken ger de bort till föreningar och äldreboenden i Sollefteåområdet, men det mesta kastas.

– I fjol gick omkring fem ton till soptippen. Vi får betala för att bli fri den, säger Ingemar Wasell.

Kraftverket förstör förutsättningarna för laxen att naturligt kunna leka och ta sig uppåt i älven. Därför måste kraftverksägarna se till att odlad lax återinförs i älven.

Den långa upptagningsperioden är ytterligare en faktor som spelar in i det stora överskottet, och det beslutet är länsstyrelsens. Men att förkorta perioden är inte heller en lösning, menar Ingemar Wasell.

– Avelsmaterialet ska komma från fisk som kommer upp både tidigt och sent under sommaren. Vi har ett krav om att fiska alla sorter som kan komma, säger han.

Läs också: Märkligt fynd – hundratals gäddor ruttnar vid Indalsälvens strand

Problematiken med överskottet har många delar att ta hänsyn till och Ingemar Wasell har svårt att se någon lösning.

– Vi har krav från flera håll och myndigheter. Det är knepigt att hantera, säger han.

Smålax i en av bassängerna på odlingen i Långsele. Till våren släpps de ut i Ångermanälven.

Idéer om att ge bort fisken till kommunens skolor och sjukhus har funnits, men inte kunnat genomföras. Fiskodlingen måste finnas på grund av kraftverkets fiskedom och utan odlingen skulle det knappt finnas någon lax i älven. Det är en känslig fråga som har skapat och skapar mycket diskussion och motsättningar, menar Ingemar Wasell.

– Många är upprörda. Det här är inget vi gör för att vi tycker det är kul, säger han.

En idé Ingemar Wasell själv tror på är att låta de fiskare som har fiskekort få ta upp mer fisk än vad de får idag.

– Det finns mycket lax i älven och vi måste fortsätta att fiska oavsett. Det vore bättre om upptagningen spreds ut så att fiskare kunde fiska upp mer, säger han.

Fakta

Kraftverket mitt i Ångermanälven försvårar laxarnas möjlighet att ta sig upp i älven, därför har kraftverkets ägare en fiskedom att följa. Domen innebär att kraftverket ska ansvara och sörja för att odla upp och sätta ut ny lax i Ångermanälven, för att lindra den skada som kraftverket utgör på laxarnas naturliga lek och fortlevnad.

Läs också: Fisket av lax i Östersjön stoppas.

Mer läsning

Annons