Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bredbandsbullerbyar ska lösa landsbygdsdöden: "Städerna är inte hållbara"

Jobba uppkopplat på förmiddagen och skörda potatis på eftermiddagen. I bredbandsbullerbyn ska man kunna leva hållbart och modernt på samma gång. Under en vecka har deltagare från olika delar av landet diskuterat idén om att bygga moderna landsbygdsbyar.

Annons

Ett tunt regn faller ner från en genomgrå himmel. Ner på raderna med jordgubbsplantor, den halvmeterhöga broccolin och äppelträden. Mitt i den regnblöta trädgården i Skogsnäs utanför Ramsele står en grupp kursdeltagare iklädda färgglada regnkläder.

Läs också: Supersurf på nätet i glesbygden – bredband för 81 miljoner i eu-projekt

De står tätt och lyssnar uppmärksamt till Pernille Lyngbaeks erfarenheter av att ingå i en ekonomisk förening och vad det kan innebära att dela mark med sina grannar.

Under en vecka håller Hola folkhögskola kursen om hållbart leverne och bredbandsbullerbyar. Den bygger på idén om att bygga moderna och hållbara byar på landsbygden som ska vara attraktiva för stadsbor att flytta till.

Kursledaren Torsten Laxvik tror att detta kan vara en lösning på problemet med den pågående, stora utflyttningen från landsbygden till städerna.

– Det finns inget modernt boende på landsbygden idag. Vi vill skapa nya boendeformer där man kan jobba uppkopplat på förmiddagen och rensa ogräs på eftermiddagen, säger han.

Studiebesök hos Pernille Lyngbaek på hennes gård i Skogsnäs i Ramsele.

Han menar att intresset för detta är stort, åt båda håll.

– Många människor längtar ut till ett boende på landsbygden. Vi har ett intresse av att importera moderna och högutbildade människor till landsbygden. Mångfald stimulerar återflyttning, säger Torsten Laxvik.

Läs också: Nu kan villkoren för fiberfördelning ändras – kommunalrådet kallar till möte

Klimatförändringarna, vars omfattning bara ökar, är en av vår tids största utmaningar att komma till rätta med. De växande städerna och vår döende landsbygd är en viktig del av problemet i Sverige.

– Städerna är ohållbara för de lever på ett ohållbart jordbruk, säger Torsten Laxvik.

Att bli mer självförsörjande är hållbart på flera sätt. Det ökar matsäkerheten, håller landsbygden levande och är ett klart hållbarare alternativ till storjordbruken.

Kursen är ett slags idéarbete och än så länge är tankarna kring bredbandsbullerbyn i sin linda. Men både deltagare och kursledare är optimistiska. Niklas Högberg är en av de omkring 15 kursdeltagarna.

Han har jobbat med hållbarhetsfrågor och omställning i Örebrotrakten länge. Han ser idén med moderna byar som en tänkbar lösning på en av de närmast stående kriserna, enligt honom – matsäkerheten.

– Den krisen står närmare än vi förstått. Vi måste ändra det fossila jordbruket på 15 år. Att återskapa den lokala livsmedelsproduktionen i Sverige kommer att kräva mycket arbetskraft och det kräver att folk flyttar tillbaka till landsbygden, säger han.

Niklas Högberg tror att genom att bygga moderna byar på landsbygden kan tillbakaflyttningen till landsbygden gå snabbare och bli effektivare.

– Det gäller att se var hävstångspunkterna finns. Bredbandsbullerbyar kan kanske vara en sådan, säger han.

Niklas Högberg tror att idén med bredbandsbullerbyar

En bit längre ner för vägen, i Gröna Huset samlas de igen. Över te och mackor diskuteras demokratiska lösningar, hur man äger ihop och hur man bygger en by som är hållbar.

Inte bara ekonomiskt och ekologiskt, utan också socialt. Sarah och Lillis Mårskog som var med och byggde upp byn Skogsnäs på 70-talet, har många nyttiga erfarenheter att dela med sig av.

– Att bevara olikheterna är a och o. Vi måste bygga samhällen som är till för olika människor, för vi är alla olika, säger Sarah Mårskog.

För att den moderna byns invånare ska leva hållbart ska det inte bara vara ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt. Även den sociala delen ska vara hållbar med fungerande demokratiska lösningar.

Just detta, att skapa ett samhälle där olikheterna får finnas, verkar vara en stor utmaning. Idén om moderna landsbygdsbyar riktar sig framförallt till stadsbor som har ett intresse av att leva mer hållbart, men som samtidigt inte vill lämna det moderna.

Frågor kring vilka grupper som har möjligheten att kunna välja ett sådant boende diskuteras.

Läs också: Moderna byar på landsbygden är lösningen.

Kan detta riskera att de nya byarna befolkas med en viss grupp av människor och stänger ute andra grupper, och att idén om att bevara olikheterna därför går förlorad?

– Det blir såklart mycket av de som är intresserade av hållbart leverne. Om det är möjligt vill vi eftersträva olikheter. Men man kan också vända på frågan, ska vi inte försöka bara för att vissa grupper kanske inte har råd? säger Torsten Laxvik.

Under kursveckan har de gjort olika studiebesök, slaktat en gris och samlat in och lyssnat till tidigare erfarenheter i bybyggande och hållbart leverne. Detta har gett många nya insikter, men också en hel del frågor.

– Det är jättemycket frågor att lösa. Hur skapar man en ny berättelse om det goda livet, en berättelse som gör detta attraktivt istället för de gamla berättelserna om att göra karriär och att pengar gör en lycklig, säger Niklas Högberg.

Sarah Mårskog berättar om sina erfarenheter av att bygga upp byn i Skogsnäs.

Kursen är ett slags förstudiearbete som senare ska bli beslutsunderlag för kommunen att diskutera senare i höst. Trots att idéarbetet bara är i sin början tror Torsten Laxvik att bredbandsbullerbyn är något att räkna med, och att intresset för den kommer finnas även framöver.

– Jag tror det kommer hålla i sig, för städerna är inte hållbara. Vi måste ta klimatförändringarna på allvar. Det går inte annars, säger Torsten Laxvik.

■ ■ För mer nyheter om Kramfors, klicka här – och följ Allehanda.se Kramfors på Facebook.

Mer läsning