Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så mycket kostar mobbningen i Västernorrland

Mobbningen som pågår i alla Sveriges skolor kommer kosta samhället 17,5 miljarder kronor de kommande 30 åren. I Västernorrland ligger siffran på 430 miljoner kronor, visar ett nytt webbverktyg som Stiftelsen Friends lanserat.

Annons

Friends introducerar nu ett nytt webbverktyg som räknar ut vad ett års mobbning kostar i Sveriges alla kommuner och län de kommande 30 åren. I verktyget går det också att se vad mobbningen normalt sett kostar för skolor, beroende på deras elevantal.

I Västernorrland kommer mobbningen kosta ungefär 430 miljoner kronor. Beräkningen avser kostnaden under de kommande 30 åren för den mobbning som sker i år. Den bygger på riksgenomsnittet för antalet personer utsatta för mobbning. På det hela motsvarar det 886 lärarårslöner.

I hela Sverige kommer summan ligga på 17,5 miljarder kronor. Det visar en socioekonomisk studie som nationalekonomen Ingvar Nilsson och hans kollegor gjort på uppdrag av Friends.

– Pengarna är egentligen inte det intressanta. Det högsta priset är mänskligt och det betalas av de barn som utsätts. Men att få siffror på de ekonomiska förluster som samhället gör på grund av mobbningen ökar pressen på beslutsfattarna att agera, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends, i ett pressmeddelande.

Några av de viktigaste slutsatserna i studien

► Den mobbning som drabbar elever i Sverige under ett år kostar samhället cirka 17,5 miljarder kronor under de följande 30 åren. Översatt till en kommun med 50 000 invånare blir kostnaden runt 81 miljoner kronor.

► Mobbningen under ett år på en skola med cirka 1 000 elever kostar samhället cirka 14 miljoner kronor under de följande 30 åren. Samma summa hade räckt till 25 årslöner för kuratorer, lärare eller sjuksköterskor.

► Det finns en övervältringseffekt som riskerar att hämma beslutsfattandet. Lite tillspetsat är det rektorn som får budgetera för den förebyggande insatsen, medan det är en socialchef eller landstingsmajoritet som räknar in vinsten fem eller tjugo år senare.

Mer läsning

Annons