Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unikt besök i Kärrsjö inför Tältmissionens 50-årsfirande

Det började med en liten nyfödd pojke i Brasilien och slutade med en världsomspännande hjälporganisation. Hoppets Stjärna föddes inofficiellt 1969 när Erik Gunnar Eriksson från Kärrsjö bad för dödsjuke Paulo Barbosa i Montes Claros, Brasilien. 47 år senare är Paulo på besök i grundarens hemby när Tältmissionens Kärrsjökonferens arrangeras.

Annons

Ett femtioårsjubileum stundar i Kärrsjö. Det stora, vita tältet står uppställt på backen ned mot sjön. En bit upp på kröken, på församlingsgården, är det mycket liv och rörelse, då förberedelserna för den fyra dagar långa konferensen är i full gång. Det är dags för Tältmissionens Kärrsjökonferens, på grundaren Erik Gunnar Erikssons barndomsgård.

– Kärrsjökonferensen har vi varje år, ända sen 1965, säger Ulrika Kallin, verksamhetschef på Hoppets Stjärna och dotter till Erik Gunnar Eriksson.

Evenemanget har varit ett återkommande inslag i den svenska sommaren hela vägen tillbaka till grundarens dagar som kringresande evangelist. Tältmissionen bildades 1966 i Dalarna, och Erik Gunnar reste flitigt runt i hela norden med sitt tält. Men det är på gården i Kärrsjö som ursprungskänslan är som starkast.

– Eftersom det här är basen, och Erik Gunnar kommer från Kärrsjö, så har konferensen varit här varje år, säger Maria Presson, som jobbar med Hoppets Stjärna i USA.

Resorna begränsades däremot inte till de nordiska länderna. Erik Gunnar Eriksson var en person som internationellt ständigt befann sig på resande fot.

Genom Tältmissionen reste han som predikande evangelist till flera olika länder. Mot slutet av 60-talet befann han sig i Brasilien, och det var där som han av en tillfällighet mötte bebisen Paulo.

– Det var mamman som sökte upp honom. Hon hade hört talas om att han var där, berättar Ulrika Kallin.

Maria Presson och Ulrika Kallin, döttrar till Erik Gunnar Eriksson, berättar om pappans resor.

Paulo Barbosas mamma vädjade till Erik Gunnar att be för hennes dödssjuka barn, och där och då planterades en tanke.

– Det var det där typiska, att tro måste vara handling. Man kan inte bara tro, man måste också göra något, säger Maria Presson.

Erik Gunnar hade i den stunden vänt sig mot sin tolk och berättat att han ville bygga ett barnhem i Montes Claros, ett projekt som trotsade alla odds.

Redan innan byggnationen fanns det flera hinder att överkomma. Katolska och makumbiska samfund ogillade starkt att en protestant predikade för över 6000 åhörare i Brasilien, och riktade därför skarpa dödshot mot Erik Gunnar.

För någon som dessutom varken pratade portugisiska eller engelska, och som skulle samla ihop pengar i Sverige till ett barnhem på andra sidan jorden, var projektet inledningsvis ingen dans på rosor.

Erik Gunnar Eriksson, med gitarren, blev uppmärksammad i brasiliansk media efter dödshoten mot honom.

– Men vår pappa var ingen drömmare. Han handlade väldigt snabbt. Det var typiskt Erik Gunnar också, att när han väl hade bestämt sig så fanns det inget som stoppade honom, säger Ulrika Kallin.

Den dåliga prognosen till trots så byggdes till slut barnhemmet i Montes Claros, och Paulo Barbosa, som överlevde sjukdomen, blev det första barnet som kom dit. 47 år senare är Paulo, tillsammans med sin familj och andra som vuxit upp i det brasilianska barnhemmet, i Kärrsjö för att medverka på Tältmissionens konferens.

– Jag hade en fin och lycklig barndom. När jag var liten var det många människor från Sverige som hjälpte till att uppfostra mig. Och en av dessa fantastiska människor var Erik Gunnar Eriksson, säger Paulo Barbosa.

– Paulo personifierar ju egentligen hela vår verksamhet, därför att om inte Erik Gunnar träffat honom så vet ju inte vi om det hade blivit något barnhem, säger Ulrika Kallin.

Paulo Barbosa på besök i Kärrsjö.

Barnhemmet i Montes Claros blev startskottet för Hoppets Stjärna. Snart expanderades verksamheten, och i dag finns organisationen på plats i över tolv länder.

Erik Gunnar Erikssons barn, Ulrika Kallin, Maria Presson och Lennart Eriksson är de som nu axlat manteln och driver hjälporganisationen. Syskonen är dessutom den tolfte släktgenerationen på gården i Kärrsjö.

Syskonen Lennart Eriksson, Maria Presson och Ulrika Kallin driver nu Tältmissionen och Hoppets Stjärnas verksamheter.

Med tiden har verksamheten expanderat, och idag handlar det främst om att rikta utbildning till barn som bor under svåra förhållanden. Och med förskolor och lärcentrum i flera aktuella problemområden, som i Haiti efter jordbävningen och i Rumäniens romska byar, ligger Hoppets Stjärna rätt i tiden som hjälporganisation.

– Vi tror att utbildning förändrar. Med många av de stora händelserna som rört svenska hjärtan så har vi redan funnits där sen innan. Och finns det något man inte kan ta ifrån någon, så är det vad de har lärt sig. Deras utbildning, säger Maria Presson.

Mer läsning