Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se en chockad Edit få pris i nationell berättartävling: "Bästa dagen i mitt liv"

Det var rena galastämningen hos treorna på Domsjöskolan när pristagarna i ABC-klubbens nationella berättartävling avslöjades i fredags. – Det här är bästa dagen i mitt liv, jublar en chockad Edit Westberg som knep en delad andraplats.

Annons

Det råder en viss förväntan när Domsjöskolans treor samlas i ett klassrum för att via ett tv-klipp få veta vilka som vunnit ABC-klubbens årliga berättartävling. Bakom ABC-klubben står stiftelsen Natur & Kultur som bland annat ger ut läromedel och i år fick man in 2 462 bidrag från hela Sverige.

Många av treorna i Domsjö har skickat in en berättelse och en av dem har nått nästan högst upp.

Men hon vet inte om det än.

– Vi har Edit, klass 3 A, Domsjöskolan i Domsjö, säger rösten på filmen och uppspärrade ögon vänds mot Edit Westberg som slår händerna för ansiktet i förvåning.

Applåder och tjoanden, kramar och hurrande.

– Det här hade jag aldrig väntat mig, säger en rörd pristagare och inför en stolt församling bestående av mamma Elin, rektor Elisabeth Bäckström, lärare och klasskompisar läser Edit upp sin berättelse.

Läs också: Ramsele skola prisas i nationell miljötävling

Edit Westberg, flankerad av några av kompisarna i 3A och 3B på Domsjöskolan, nådde nästan ända upp i en nationell berättartävling med 2 500 inskickade bidrag.

Författaren Mats Wänblad hade satt upp ramarna och en bestämd händelse skulle vara med i barnens berättelse, annars var det fritt fram att fabulera. Edits historia handlar om Cesars mormor som sadlar om från bankchef till konstnär och visar upp en staty. Du kan läsa den i sin helhet nedan.

– Jag kände att det var en bra idé. Jag älskar att skriva, säger Edit.

Uppenbarligen har hon det i generna. Morfar är författaren Bo R Holmberg och mamma Elin Holmberg har också gett ut böcker – bland annat.

Efter uppläsningen är det dags att fira. En vagn med glass åker fram, några killar drar i gång en vild segerdans och Edit får skriva autografer.

– Jag vill tacka hela trean för att de varit så fantastiska vänner för mig. De är underbara.

– I går var den sämsta dagen i mitt liv då min lillasyster kräktes på mig tre gånger. Och i dag är det bästa dagen någonsin, säger Edit.

Läs också: Stora batterijakten är avgjord – här är den vinnande skolklassen

Edit Westbergs berättelse:

Asta, Bea och Cesar var hemma hos Cesar för att göra läxorna.

– Jag är lite törstig, sa Bea.

– Jag med, sa Cesar.

De gick ut i köket för att hämta vatten. Men när de var där fick de se något de inte hade väntat sig. Cesars mormor hade gjort en staty som föreställde en naken kvinna!

Asta skyndade sig att slå händerna för ögonen.

– Vad är det? frågade Bea.

– Ser ni inte det? Jag trodde det var jag som höll på att tappa synen, sa mormor ironiskt och log.

– Men usch! ropade Bea.

– Usch? Det är ju så där alla kvinnor ser ut.

Cesar gick långsamt fram till kylen utan att släppa mormor med sin förbryllade blick. Något sånt hade han aldrig sett förut!

– Jag har en överraskning till er tre om några veckor, sa mormor.

– Mmm, sa Cesar ointresserat.

Några veckor senare var Asta, Cesar och Bea i skolans förråd för att hämta några böcker till Olle.

– Vad är det där? sa Bea.

Hon pekar på något stort som står mitt på golvet, övertäckt av ett vitt lakan. Cesar gick fram och lyfte på ett hörn av tyget.

– Kom! sa han ivrigt. Kom och kolla!

Asta fnissar till när hon såg vad det var, men det var ett osäkert fniss. Som om hon inte visste om hon egentligen borde bli rädd. Bea spärrade upp ögonen.

– Va? Vad gör den här? viskade hon.

De hörde att någon var på väg utanför och skyndade sig att slänga tyget över den underliga statyn. Dörren öppnades utifrån. Det var Olle.

– Har ni hittat böckerna eller?

– Äh, nä, inte riktigt …

– Du Cesar, när kommer din mormor hit då?

– Va? sa Cesar.

– Ja, din mormor kommer och ska visa upp sin staty, sa Olle.

Cesars hjärta bultade hårdare än det någonsin hade gjort förut. De gick in i klassrummet och satte sig vid sina bänkar. Olle berättade att Cesars mormor skulle komma till gympasalen och visa sin staty.

Cesar räckte upp handen.

– Kommer mormor att visa upp den för hela skolan?

– Ja, det trodde jag att hon sagt till dig, sa Olle.

– Nej, det har hon inte.

Åh nej, tänkte Cesar. Det var värre än jag trodde.

Nästa dag var det dags. Alla var samlade i gympasalen. Rektorn presenterade mormor. Hon kom in och efter henne bar två starka kvinnor statyn. Hon pratade en lång stund och sedan sa hon:

– Den här kallar jag Kvinnokroppen.

Hon drog av skynket och det blev tyst en stund. Men sedan applåderade alla, de jublade!Cesar kände en bra känsla i kroppen. Mormor bugade stolt.

– Tack alla!

Hon slängde slängpussar åt alla håll. När mormor och Cesar kom hem berättade mormor varför hon hade gjort statyn:

– Jag har bestämt mig för att sluta som chef på banken. Istället ska jag följa mina drömmar om att bli konstnär.

Då förstod Cesar.

Mer läsning