Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ojämställda löner mellan könen redan vid nyexamination

Medlingsinstitutets nya rapport visar att lönediskriminering av kvinnor i många fall börjar redan direkt efter högskoleutbildningen.

Annons

Kvinnor tjänar mindre än män, det är allmänt känt. Men en ny rapport från Medlingsinstitutet visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ofta börjar redan bland nyexaminerade. I en dryg tredjedel av de högskoleutbildningar som undersöktes får nyexaminerade kvinnor en signifikant mindre lön än vad deras manliga motsvarigheter får.

Rebecka Nordberg från Örnsköldsvik ska börja studera till socionom på Umeås universitet i höst. Hon tycker att rapportens resultat är tråkigt, men knappast oväntat.

– Det är klart att det känns dåligt. Ingen slags ojämlikhet känns bra, så är det ju. Men jag blir inte direkt förvånad, säger hon.

I rapporten står att en av anledningarna till skillnaderna skulle kunna vara så kallad statistisk diskriminering. Det vill säga att arbetsgivare utgår från att en kvinna inte kommer vara lika produktiv som en man eftersom hon förväntas ha en högre frånvaro på grund av föräldraledighet och vård av barn.

Stina Haglund är ordförande i KlöverDam, en förening för kvinnliga företagare med över hundra medlemmar som jobbar mycket med kvinnofrågor. Hon menar att kvinnor faktiskt är hemma i högre utsträckning än vad män är, men att det är strukturernas fel.

– Vi vet att männen tar ut färre sjukdagar och VAB-dagar. Män är inte heller fostrade till att vara hemmets projektledare för att vi har det normsystemet som vi har i samhället. Där handlar det ju om att man som arbetsgivare bör premiera att män också tar ett ansvar hemma. Kan den balansen bli jämnare får vi en mycket mer produktiv befolkning i allmänhet, säger hon.

Stina Haglund ägnar mycket tid åt jämställdhetsfrågor.

Enligt Medlingsinstitutets rapport kan det även finnas ett samband mellan förväntningar om lön och vad den faktiska lönen sedan blir. Förväntar man sig en hög lön är det alltså mer sannolikt att lönen i slutändan blir högre. 2012 förväntade sig studerande kvinnor i landets högskoleutbildningar 26 930 kronor. Det är nästan 3 000 kronor mindre än vad deras manliga motsvarigheter förväntade sig. Stina Haglund säger att det delvis beror på att män och kvinnor uppfostras annorlunda.

– Vi fostras helt olika. Män fostras till att sticka ut och ta för sig. Det jag kan vända mig emot är att man lägger över ansvaret på kvinnorna. Ska kvinnor lära sig att ta för sig är vi inne på individen men vi lämnar ute vad det är för strukturer i samhället som gör att vi hamnar här.

För att kunna bekämpa dessa problem menar Stina att vi måste få bättre kunskaper.

– Vi måste öka kunskaperna inom det här området. Vad du gör i din vardag för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor. Som person måste man vara medveten om att det är ett problem. Både som man och som kvinna. Varför lyssnar jag lite mindre på vad en viss person sade?

Medlingsinstitutets nya rapport.

En tredje anledning rapporten tar upp som kan ha en påverkan är att kvinnor i högre utsträckning än män vill visa sig positiva till sina arbetsgivare och på grund av det håller tillbaka sina löneanspråk. Men Stina Haglund tror att det finns mer bakom problemen än så.

– Det handlar egentligen inte om att kvinnor inte tar för sig. Då missar man problemet. Det handlar om hur vi uppfostrar tjejer och pojkar som barn, säger hon.

Blivande studenten Rebecka Nordberg tycker inte heller hon att rapportens förklaring riktigt håller.

– Jag tror ju inte att det är den enda faktorn. Det känns nästan skuldbeläggande. Kom igen nu kvinnor, nu måste ni kräva högre lön. Det är en så mycket större fråga än så, säger hon.

Mer läsning

Annons