Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jättepraktbaggens "barnkammare" fungerade – de första supersällsynta skalbaggarna har nu kläckts

För sju år sedan gjorde länsstyrelsen en satsning på att rädda den extremt sällsynta jättepraktbaggen. Ett 50-tal tallstockar flögs ut med helikopter till Skuleskogen och Mjältön – nu har man för första gången sett att skalbaggen förökat sig i dessa stockar.

Annons

Efter sju år har de första jättepraktbaggarna nu krupit fram ur stockarna som lades ut på Mjältön och Skuleskogen.

Det var exakt det biologerna hoppades med försöket. Gamla döda tallstockar på marken i solbelysta miljöer är precis vad jättepraktbaggarna behöver för att kunna föröka sig.

– Det här var jättekul. Det passade också perfekt eftersom vi i samma veva hade ett möte med representanter från andra länsstyrelser som kunde besöka platsen och lära sig mer om arten, säger Per Sander på länsstyrelsen som arbetar med åtgärdsprogrammet för skalbaggen.

Här får biologer från andra länsstyrelser lära sig mer om den för Höga kusten unika jättpraktbaggen.

Så här såg det ut 2009 när stockarna flögs ut till Skuleskogen.

Sådana speciella åtgärdsprogram finns för de mest sällsynta arterna i landet, exempelvis för flodpärlmusslan. Länsstyrelsen i Västernorrland är huvudansvarig för jättpraktbaggen.

Det var 2007 som jättepraktbaggen upptäcktes för första gången. Innan dess trodde man den var utdöd i Sverige. Men nu har den hittats på tre platser i Höga kusten, i Skuleskogen samt på Mjältön och Fanön. Häromåret dök den också upp vid Hornslandet utanför Hudiksvall.

Tidigare fanns den på flera håll i landet, bland annat i Skåne. Men bristen på död marknära och solexponerad tallved har gjort att den blivit extremt sällsynt.

Skalbaggen är ungefär tre centimeter lång och den största praktbaggen i Norden.

– Nu ser vi att metoden att lägga ut lämpligt material fungerar. Det skulle också gå att flytta sådana stockar till andra platser i landet där skalbaggens miljöer restaureras.

Det har gjorts flera studier av skalbaggen i Höga kusten sedan arten upptäcktes. Bland annat har man märkt vissa insekter med tipp-ex och då sett att de kan övervintra som vuxna skalbaggar i ett par år. Som larver lever den flera år i stockarna innan den kläcks och gnager sig ut.

Just nu pågår ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet med att ta fram jätteprakbaggens feromoner, doftämnen som den använder för att locka till sig det motsatta könet. Feromenerna kan sedan används för att underlätta inventeringar.

Stockarna som lades ut 2009 togs från naturreservatet Stormyran i Ånge efter en naturvårdsbränning som gjorts där.

På längre sikt tror Per Sander dock inte att utlagda stockar blir det länsstyrelsen satsar mest på för att rädda arten, utan snarare att man skyddar och återskapar miljöer som ger lämpligt föryngringsmaterial.

– Det ska bland annat genomföras en naturvårdsbränning söder om Tärnättvattnen i Skuleskogen innan 2019.

Mer läsning

Annons