Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobben finns i länet – men inte den rätta arbetskraften: "Vattendelaren är att gå klart gymnasiet"

I Västernorrland finns 11 000 arbetslösa. Det finns många lediga jobb också. Problemet är att de inte passar ihop.

Annons

– Där ligger vårt stora problem. Vi måste hitta sätt att anpassa arbetkraften till arbetsgivarnas krav – och vi måste också komma på något som gör att arbetsgivarna har nytta av den arbetskraft som finns där ute, säger Agneta Tjernström, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Agneta Tjernström, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Det är inte det lättaste att ta in läget som råder på arbetsmarknaden i Sverige och i Västernorrland.

Artbetslösheten i Västernorrland ligger för närvarande på nio procent – betydligt högre än riksgenomsnittet – men det betyder alltså långt ifrån att det är slut på jobb.

När Arbetsförmedlingen höll presskonferens på onsdagen var det just problematiken i matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare som beskrevs som en av de stora frågetecknen att räta ut.

Det var också det som Per Renström, chef på Arbetsförmedlingen i Örnsköldsvik, öppnade träffen med:

– Svensk arbetsmarknad är god och stark i dag. Svårigheten är att finna kompetensen som söks.

Per Renström nämnde att 45 personer söks till vård och omsorg i Örnsköldsvik. Enda kravet som finns för att ha chans till att få jobben är – körkort.

Agneta Tjernström, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, sa mycket intressant på presskonferensen.

LÄS OCKSÅ: Fastigo: Så kan fler jobb skapas i Västernorrlands län

Bland annat sa hon att svensk ekonomi är starkast i Europa, och att osedvanligt många jobbar i Sverige.

Tjernström visade fyra grupper som har svårt att komma inpå arbetsmarknaden – grupper som står för 70 procent av arbetsläsheten: personer med högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionshinder och personer som är mellan 55 och 64 år gamla.

Per Renström fyllde i med att Sverige har en hög andel utrikesfödda, som kommer från lågutvecklade länder. Och många kvinnor som kommit till Sverige kommer dessutom från länder där det inte är vanligt att kvinnor arbetar.

Den bilden kan alltså ställas mot att företagen rapporterar bra fart i tillverkningen – och att det är svårt att finna något intressant på arbetsmarknaden.

– Det kommer att vara på det här viset ett bra tag, sa Agneta Tjernström och pekade på många år av eftersatt bostads- och anläggningsbyggande.

Hennes starkaste råd när det gäller chans på arbetsmarknaden lyder:

– Gå klart gymnasiet. Minst. Vi har för stort inflöde av korttidsutbildade. För många börjar inte på gymnasiet och för många hoppar av gymnasiet.

De som vill gå mot en ljus arbetsmarknad gör klokt i att ubilda sig till biståndsbedömare, civilingenjör, förskollärare, tandläkare eller psykolog, bland annat, enligt listan som Tjernström visade.

LÄS OCKSÅ: Hur kommer presidentvalet påverka världsekonomin

Klart sämre är prognosen för informatörer.

För de som "bara" har gymnmasieutbildning är listan längre än för ett år sedan. Där finns stora chanser bland annat för de som siktar på att bli kock, målare, plattsättare, VVS-montör eller undersköterska.

Tord Berggren, vd på Sanmina i Örnsköldsvik, var inbjuden till pressträffen. Han sa att det är skandalöst att det kan ta upp till åtta år att få personer i drift som inte är födda i Sverige.

På Sanmina samarbetas med Arbetsförmedlingen i ett projekt som innebär att företaget tar in fem personer varannan månad. Personer som inte är födda i Sverige, och som snabbt sätts i språkutbildning vid sidan av arbetet som utförs på Sanmina.

– De här personerna satsas det på. De får varsin fadder och de får prova på i sex månader, sa Tord Berggren.

Mer läsning

Annons