Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att fynda i skogens skafferi – regnet bäddar för ett riktigt svampår

Efter solsken kommer regn. Och rikligt med svamp. Nu växer det så det knakar. Kantarellälskare gör klokt i att ge sig ut i skog och mark och ta för sig av skogens guld medan tid är.

Annons

Svampkonsulent Stig Norell på jakt efter svamp i skogarna utanför Härnösand. Det ser ut att bli ett bra svampår, konstaterar han.

Härnösands svampklubb till skogarna gjorde många fina fynd vid en utflykt till Häggdånger i helgen. Ett 50-tal arter hittades.

Förra året var inget bra kantarellår, mycket tyder på att det blir bättre i år. Svamparna behöver både värme och vatten och den senaste veckans regn kom därför i grevens tid. Och nu växer skogens guld så det knakar.

– Mycket regn, lagom med värme, varvat med soliga dagar och kalla nätter. Då trivs svampen som allra bäst, säger svampkonsulent Stig Norell.

Nu växer kanatrellen så det knakar i våra skogar.

Redan har det kommit många rapporter om stor förekomst av kantarell på flera håll i Ångermanland. Men Stig Norell tycker inte att man ska ha för bråttom att skörda i skogens skafferi. Även om kantarellen är en av våra tidigaste svampar kan den få växa på sig ytterligare någon vecka, anser han.

Sillkremlan är Ångermanlands landskapssvamp.

– Låter man sig inte luras av gula löv och spanar ordentlig längs stigar och under trädstammar djupare in i skogen kommer man snart att upptäcka det eftertraktade guldet. Men många svampar är fortfarande små, väntar man några veckor blir skörden rikligare.

Karljohansvampen är lätt att känna igen.

Då ökar även chansen att hitta trattkantarell. Stig Norell har sina favoritställen, företrädesvis i mossig terräng, och plockar den till långt in på senhösten.

– Trattkantarellen lämpar sig bra att torka liksom många soppar. Förvaras de sedan torrt och luftigt kan de sparas i flera år. Jag har själv torkad svamp som legat i tio år och fortfarande smakar alldeles utmärkt, säger Stig Norell.

Fårtickan är en utomordentlig matsvamp, tipsar Stig Norell.

Favoritsvampen är annars Ångermanlands landskapssvamp, sillkremlan. Den är lite speciell i smaken, men tillreder man den på rätt sätt är det en riktig delikatess, berättar Stig.

– Jag brukar äta den gräddstuvad. Precis som namnet antyder passar den bra till fiskrätter.

Smörsopp är en bra nybörjarsvamp och växer ofta i anslutning till tallar.

Svamp växer bäst i blandskog, trivs ypperligt i fuktig mark och gärna i sluttningar. Stig Norell har sina favoritställen och letar ofta efter ätbara svampar som inte hör till de allra vanligaste i den svenska floran.

Vid utflykt med Härnösands svampklubb till skogarna i Häggdånger i helgen hittades ett 50-tal arter, förutom kantarell även fårticka som är en utmärkt matsvamp och flera sandsoppar.

Om några veckor är det dags att börja leta trattkantarell.

– Gallsoppen påminner om karljohan och när den torkats lämpar den sig bra till stuvningar eller att göra soppa på, berättar Stig.

Pepparriskan är en annan bortglömd "doldis" som Stig gör egna inläggningar av efter att först kokat dem i vatten.

Läs mer: Följ regnet i jakt på svamp

Stig Norell har över 40 års erfarenhet av svampplockning och tycker att många borde ta sig tid och läsa på läxan bättre innan de ger sig ut i skogen.

– Det finns ett så rikt utbud av god matsvamp, med de flesta plockar ändå bara kantarell. Det är synd, säger han.

Läcker riska, förväxlas ofta med blodriska, men båda är ätliga.

Rådet till nybörjaren är slå följe med någon som kan sin sak. En bra svampbok kan också vara bra att ha med sig i skogen om man är osäker på om svampen är ätlig. Det finns över 3000 olika arter svamp i våra skogar, men bara ett hundratal av dessa betraktas som matsvampar, så det gäller att inte ta några risker.

– Ett år ryktades om riklig förekomst av champinjoner på Härnön, men det visade sig egentligen vara vit flugsvamp som är mycket giftig. Som tur var lyckades vi slå larm i tid och ingen blev sjuk, berättar Stig Norell.

Härnösands svampklubb hittade ett 50-tal ätbara arter vid sin senaste utflykt i skogarna runt Härnösand.

Vill man garanterat slippa bli förgiftad är ett tips att undvika plocka svampar vars hatt, skivor är helt vita eller bruna. Då är man på den säkra sidan, lovar Stig Norell.

Typiska nybörjarsvampar, svåra att förväxla, är förutom kantarellen blek taggsvamp, trattkantarell, gul trumpetsvamp, karljohansvamp, fårticka och smörsopp.

Fakta:

Värt att veta om svamp

Det finns 3000 olika arter svamp i skogen, men bara 100 av dessa är ätliga. Och bara 40 är riktigt goda.

Plocka bara svampar du känner till. Undviker du att plocka helvita eller helbruna svampar är risken att bli förgiftad minimal.

All svamp innehåller gifter och bör kokas innan den intas.

Näsan är ett bra instrument när det gäller att identifiera svamp.

Plocka svampen i en luftig korg och inte i plastpåse.

Svamp är en färskvara och bör tillaga samma dag den plockas.

Källa: Boken "Plocka svamp" av Hans Marklund

Svamprecept:

Kantarellpaj

En mycket god paj med kantareller. För att få den så god som möjligt - tänk på att steka kantarellerna i ordenligt med riktigt smör, välj en god ost samt välj den créme fraichen med högst fetthalt. Det blir då en mäktig men ack så god paj som man inte behöver så stor bit av för att bli mätt.

Tid: 70 minuter varav 30 minuter i ugnen

6 portioner

Denna rätt är lämplig för matlådor.

Ingredienser:

Pajdeg:

1,5 dl grahamsmjöl

1,5 dl vetemjöl eller dinkelmjöl

125 gram smör

0,5 msk vatten

Fyllning:

300-400 g färska kantareller

25-50 gram smör att steka i

3 ägg

0,5 tesked salt

1 krm finmalen vitpeppar

3 dl créme fraiche eller turkisk yoghurt

100 g (3 dl) riven ost, ttill exempel västerbottenost

Laktosfritt

Ta laktosfritt smör, crème fraiche och ost.

Gör så här:

Pajdegen:

Börja med pajdegen. Låt smöret bli rumsvarmt. Sätt på ugnen på 225°C. Ta fram en pajform ca 24 cm i diameter.

Mät upp mjölet och lägg i en bunke. Tillsätt smöret och vattnet.

Kör gärna med elvisp med degkrokar eller matberedare till en jämn smet. Man kan också arbeta ihop degen för hand med fingertopparna, då kan det vara bra att dela smöret i mindre bitar först.

Tryck ut pajdegen i pajformen med fingertopparna.

Ställ in pajformen i frysen 5 min eller kylskåpet 30 minuter.

Tryck några lufthål med en gaffel i pajbottnen.

Grädda pajskalet mitt i ugnen i 225°C i 10 minuter.

Pajfyllningen:

Stek svampen i ordentligt med smör. Salta gärna och peppra lite grann efter behag (angivna mått för salt och peppar i receptet avser äggsmeten som vi kommer till snart). Stek på medelvärme eller något lägre i minst 10 minuter så att svampen blir genomstekt utan att bli bränd. Fördela svampen i pajskalet.

Hacka löken i småbitar. Stek löken i smör på medelvärme så att löken blir genomskinlig och genomstekt utan att bli bränd. Fördela löken i pajskalet.

Läs mer: Lite cesium i älgköttet – men svamp kan överraska

Knäck äggen i en bunke och häll på saltet och vitpepparn. Rör med en sked snabbt ihop med crème fraiche till en jämn smet.

Riv osten och rör ner den i äggsmeten. Häll äggsmeten i pajskalet över svampen och löken och bred ut smeten så att den är jämnt fördelad och täcker svampen.

Grädda mitt i ugnen i 200°C i 25-30 minuter till gyllene färg eller tendenser till gyllene färg. Det viktiga är att äggsmeten stelnat vilket man kan se om man är osäker om man skakar lite på pajen som då ska vara fast, ej rinnande.

Källa: recepten.se

Läs mer: Tid för kantareller

Mer läsning

Annons