Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alfhild Agrell hyllades i dagarna sex

LÄSARTEXT
Härnösandsfödda författarinnan Alfhild Agrell befann sig i fokus vid Länsmuseet i Härnösand under den så kallade Fruntimmersveckan i slutet av juli. Sex dagar på raken högläste medlemmar i Agrellsällskapet noveller av Agrell i Prästgården.

Annons

Mest uppskattad blev Anthe Sandelins uppläsning med titeln ”Ett norrländskt fiskläge”. Texten finns att läsa i Agrells bok ” På landsbygden” som skrevs 1887. Då måste extra stolar bäras in för att alla skulle få plats.

Det var troligen kapellet i Norrfällsviken och detta fiskeläge som Agrell skrev om 1847. Foto: Uno Gradin.

Anthe Sandelin är boende i fiskeläget Gånsvik på Härnön och har själv en hel del kunskaper om fisket förr i tiden och då speciellt i Gånsvikshamn.

– Jag träffade själv framlidna krutgumman Olga Edlund i Gånsvik och hon hade mycket att berätta om de ofta tuffa villkoren för fiskarna, berättade Sandelin som en inledning på sin uppläsning. Olga avled 99 år gammal och fick 7-8 barn. Hon gjorde ”folk” av alla barnen och levde enligt egen utsago på kärlek och strömming.

Bakr Almadani och Ante Sandelin läste texter ur Agrells novell

Agrell vistades i ett norrländskt fiskeläge några veckor 1887. Var framgår inte av hennes text, men det troligaste är att det är Norrfällsviken som författarinnan besökte. Det stämmer med Agrells beskrivning om ett kapell i fiskeläget och att det ligger på en udde ut mot havet.

Agrell skildrar träffsäkert livet i fiskeläget och hur strömmingsfisket gick till. Fisket styrdes av hamnstämman och hamnfogden. Fiskeplatserna fördelades genom ett turordningssystem för att få rättvisa mellan båtlagen. Utrodden skedde gemensamt sedan hamnklockan ljudit.

Sällskapets ordförande Maria Lycken berättade att Agrell 1847 skrev boken ”På landsbygden” där texten om det anonyma fiskeläget finns med. Agrell var då max 38 år.

Föreläsningsserien inleddes av Anna-Lena Lundblad som läste novellerna ”Svart invärtes” och ”Blodsjön” som återfinns i ”En lappbok” från 1919.

Andra uppläsare var Margareta Ragnarsdotter ” Land och stad” 1884, Lena Fries Gedin ”Ett skratt” hämtat i Nordanifrån 1898. Monika Karlsson ”Thora” ur Nordanifrån. Karin Lidén avslutade serien med ”Enoch Frostmannen” också ur Nordanifrån.

Anna-Lena Lundblad, till höger på bilden, inledde uppläsningarna av Alfhild Agrells noveller  med ”Svart invärtes” och ”Blodsjön ur ”En lappbok” från 1919. Foto: Uno Gradin.

Alfhild Agrell föddes i Härnösand 1849. Fadern Erik Jakob Martin var konditor och värdshusvärd. Familjen bodde i det så kallade Martinska huset vid Torget. Efter faderns död gifte Alfhild sig med handelsmannan Albert Agrell. Hon var då 19 år och paret bosatte sig i Sundsvall. Flytten skedde 1876.

Alfhild Agrell blev mest känd som novellförfattare och dramatiker. Hon debuterade 1881 och skrev många dramer.

Pjäsen ”Räddad” uppfördes på Dramaten inte mindre än 26 gånger, Den framfördes även i bland annat Köpenhamn, Berlin, Göteborg och London.

Agrell var radikal och förespråkade jämlikhet mellan könen. Hon behandlade kvinnors och mäns olika livsvillkor, sexualmoral och ogifta mödrars situation.

Agrell kommer nu att uppmärksammas på olika sätt i hemstaden Härnösand. Bland annat får hon en egen plats vid torget. Det har kommunfullmäktige fattat beslut om. Det blir också en Agrellutställning på Länsmuseet och utsmyckningar på fasader vid torget.

Fotnot: "Ett norrländskt fiskläge" är enligt författarens stavning.

Uno Gradin Näraskribent

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Allehanda Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Allehanda Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Mer läsning

Annons