Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Värdig hyllning till Charlie Parker av High Coast Jazz Orchestra med Dick Oatts

Efter Storbanditernas bejublade spelning var det så dags för Perdido Jazz & Blues att hälsa fredagens huvudattraktion High Coast Jazz Orchestra välkommen in på scen i Blueskällarn.

Kvällens jubilar, Charlie "Bird" Parker, skulle i år fylla 100. Trots sin korta levnad, endast 35 år, var han den mest betydelsefulla personligheten inom modern jazz. Hans nyskapande påverkade en hel generation musiker. Fraseringsförmågan var utsökt med spännande variationer. Med Dizzy Gillespie spelande han stor roll i bebopmusikens utformning. I november 1950 besökte Charlie Sverige. En spelning ägde rum på Nalen med Putte Wickmans band.

Dick Oatts är en frekvent och kär vän till HCJO, född 1953 i Iowa nära Charlie Parkers hemtrakter. Han har gett ut ett dussintal egna skivinspelningar och medverkat på ett 100-tal bland annat med Thad Jones och Mel Davis i Vanguard Jazz Orchestra. Med Rigmor Gustafsson och Fredrik Lundborg gjorde han succé vid HCJO 25-årsjubileum 2018 på Folkan. Länets storband kom till på initiativ av Hans Bergfors och Bengt Lindgren.

När de 17 musikanterna väl var på plats inleddes konserten med Parkers "Ornithology", en av de populäraste beboplåtarna som 1989 hamnade på "Grammy Hall of Fame". Solisterna Jan Magnefors på sax, kapellmästaren Fredrik Norén på trumpet, Ion Baciu på flygel och Per Nordgren fyllde hela källaren med musik så taket lyfte!

Dick Oatts dök upp när ett härligt Charlie Parker-medley stod på tur med låtarna "Yardbird Suite", "Quasimodo" och "Chasin´ the Bird". Även "My Little Suede Shoes" ingick och den var en av Parkers mest lättillgängliga melodier. Dick spelade sig högröd på altsaxen och pustade då och då ut till varma applåder!

"Dizzy Atmosphere" spelades in 1945 tillsammans med Gillespie, bygger på George Gershwins "I Got Rhythm". Med stor inlevelse spelade trumpetaren från Skorped, den unge Isac Åberg. Häftiga applåder och jubel för soloinsatserna!

I låten "Lover Man" fick Dick vila och fram kom vår Bengt Lindgren som ensam solist på sin tenorsax. Takterna satt fortfarande väl förankrade. Imponerande!

"Groovin High" från 1945 var en yster bebop med behagliga och vassa toner från Dicks och Hans Bergfors´ instrument.

Avslutningsvis gavs "Cherokee" om indianerna i reservatet i Iowa. Bengt Lindgren ombads återkomma. Mellan Dick och Bengt, alten och tenoren, utspann sig ett fredligt battle.

En helt underbar jazzkonsert! Uppskattades med stående ovationer. Högt tempo och duktiga solister gav sköna vibbar.

Bengt Ferm

Näraskribent

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Allehanda Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel