Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Väljarna föredrar S framför FP i valets viktigaste fråga

/
  • Inte längre i centrum i skolfrågan. Jan Björklund och Folkpartiet har tappat initiativet i skolfrågan, när effekten av minskade resurser syns allt tydligare.

Utbildningsminister Jan Björklund lanserade i går ett systemskifte i svensk yrkesutbildning. Folkpartiledaren valde att använda sin dag i Almedalen till ett utspel i det som fortfarande är partiets hjärtefråga.

Annons

Men Folkpartiets tätplats i skolpolitiken är inte längre självklar. I DN/Ipsos färska opinionsmätning har väljarna betydligt större förtroende för Socialdemokraternas skolpolitik än för Jan Björklunds.

Andra mätningar visar att skolan blir den viktigaste frågan i valet nästa år.

Den omvälvande svängningen gör att det vankas problem för Jan Björklund. Om han inte längre kan vinna röster på en kravfylld men misslyckad skolpolitik, vad ska han då satsa på? Ja till euron, mer kärnkraft och ett Natomedlemskap är inga valvinnare.

Idén om ett utbyggt lärlingssystem är värd att pröva. Tyskland, Österrike och andra länder som har ett väl fungerande system har en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet.

Det gäller dock att få företag att vilja plocka in ungdomar och då krävs ekonomiska morötter.

Den av liberaler så hyllade marknaden klarar inte av att lösa alla problem. I skolan är det uppenbart, när det gäller ungdomsarbetslösheten är det likadant. Staten måste subventionera och styra för bästa möjliga resultat.

Verkligheten har kommit ikapp Jan Björklund. Han kan inte längre skylla skolans misslyckande på Socialdemokraterna och landet kan inte vänta ytterligare tio år för att se på när Björklunds omtalade Atlantångare har vänt.

En stor och naturlig del i skolans problem är naturligtvis minskade anslag. Regeringen har sänkt skatten med 120 miljarder kronor och det syns i skolans värld.

Niondeklassare som inte blir behöriga till gymnasiet, dåligt stöd till svaga elever och tröttkörda lärare som bara får mer att göra och tappar sugen.

Miljöpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på det. Under Björklunds sju år som ansvarigt statsråd har 12 600 pedagogiska tjänster skurits bort, en tredjedel bara under det senaste året, skrev Gustav Fridolin och MP:s utbildningspolitiske talesperson Jabar Amin i går på DN Debatt.

Björklund talar om minskade elevkullar, men det håller inte helt ut. I fjol sjönk elevantalet med 0,3 procent, men personalminskningen bland pedagogerna var tre procent. Dessutom försvinner andra vuxna som tjänstgjort i skolan.

Och det är inte slut med det. Regeringen har dragit ner anslaget till gymnasiet nästa år med motsvarande 1 400 gymnasielärarlöner, året därpå hotas 2 600 tjänster.

Hur tror Jan Björklund att lärarjobbet ska bli mer attraktivt, när de bara får mer att göra i allt större klasser?

Regeringen räknar på hur mycket mer de kan skära i skolan för att få råd med ytterligare en skattesänkning. Oppositionen räknar i stället på hur mycket mer de ska satsa på skolan.

Man behöver inte vara Nobelpristagare i ekonomi för att förstå vilka som räknar bäst.

Annons