Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ungdom kan smitta

Sugen på ett långt liv? Då gäller det att dra ned på kalorierna, motionera flitigt och att oryggligt undvika det mesta som är gott, vanebildande eller roligt.

Eller så kan man umgås mer med yngre personer.

Ungdomens vigör verkar nämligen kunna smitta av sig på mer skröpliga individer, enligt en studie i kommande nummer av vetenskapstidskriften Pnas. Individerna som ingick i studien hade dubblerad livslängd om de levde tillsammans med yngre förmågor, jämfört med kamraterna i studien som fick hålla tillgodo med jämngamla.

Äldre och friskare
Det handlar om bananflugor, som tillsammans med rundmaskar är mänsklighetens främsta trotjänare när det handlar om forskning kring åldrande. Forskarna Hongyu Ruan och Chun-Fang Wu, båda verksamma vid amerikanska University of Iowa, har studerat hur flugornas livslängd påverkas av yngre flugors närvaro. Resultatet blev inte bara dubbelt så många levnadsdagar utan också ett friskare liv. Äldre flugor med yngre sällskap kunde klättra högre och snabbare än de andra flugorna, och de klarade sig avsevärt bättre när forskarna utsatte dem för diverse stressande experiment. Effekten försvann dock när forskarna lät flugorna bo i mörker, gamlingarna behövde alltså kunna se ungdomarna för att kunna dra nytta av dem.

En högst intressant parallell till de positiva effekter som mänsklig social interaktion har visat sig ha på äldres hälsa, noterar forskarna i sin artikel.

Nervsjukdomar
Försöken bygger på tidigare resultat som delvis gäller även för oss människor. Flera studier har till exempel visat att personer med ett socialt liv är piggare, friskare, gladare och löper mindre risk att drabbas av demenssjukdomar än mer ensamma och isolerade jämnåriga. Det ska dock sägas att forskarna inte är helt överens om vad som är hönan och ägget bakom sambandet. Ingen kan helt bortse från sannolikheten att personer som bär på demens i mycket tidiga stadier drar sig undan och blir mer isolerade flera år innan sjukdomen visar sitt ansikte.

Flugorna i försöken hade en genetisk defekt som gör att de normalt lever ett kort liv, också med bananflugemått mätt. De används ofta i försök som ska ge mer kunskap om genetiken bakom många av människans mest fruktade nervsjukdomar, så som Huntingtons sjukdom, parkinson, alzheimer och amyotrofisk lateralskleros (als). Nu vill forskarna försöka ta reda på exakt vad det är som gör att flugorna kan smittas av ungdom och använda det som inkörsport för vidare forskning på människor. Vilka gener är inblandade, till exempel?

Genetiska ess
I dag vet ingen svaret, men studien ger hur som helst vetenskapligt stöd åt den ofta ovetenskapliga iakttagelsen att många nervsjuka blir bättre när de hamnar i en socialt stimulerande miljö.

Den kan också läggas på toppen av det berg som forskningen om åldrandet och dess mekanismer utgör. Vetenskapsmän och -kvinnor världen över söker efter nyckeln, gärna till någon form av patenterbart läkemedel, som skulle kunna senarelägga människors oundvikliga möte med döden. Våra gener styr livslängden i stor grad, men det händer att personer firar sin 110-årsdag utan att ha de genetiska trumfkorten på hand, så generna är inte allt.


SARA RÖRBECKER/TT