Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Under skinnet på en jätte bättre än sitt rykte

På uppdrag av ryskastuderande ungdomar från Nolaskolan anordnade Johan Wedin, NBV, en resa till staden Kstovo, 40 mil öster om Moskva. Under fem dagar bodde Nolaeleverna sedan inhysta i djupaste Ryssland utspridda hos olika familjer. Med sig hem fick de en helt ny uppfattning om vår
stora granne i Öster.

Annons

ung@allehanda.se 0660-29 55 53
Björn Eriksson, Sandra Sverker, och Emelia Carlsson, är tre elever som gått ryska steg två på Nolaskolan under förra läsåret.
Den 26:e april åkte de tillsammans med sina kurskamrater, sin lärare, samt några elever från ryska steg ett till Ryssland.
De följdes åt av Johan Wedin från NBV som genom sina kontakter i staden anordnat resan med två personer som varit tidigare i staden.
Det var väldigt stor åldersskillnad i gruppen. Vi som var med på resan var mellan fjorton och tjugotvå år men ändå kom vi väldigt nära varandra, säger Sandra Sverker, 19 år.
Efter en och en halv dags resande med färja, tåg och buss samlades de tjugoen personerna sent på kvällen på en skola där de delades ut i olika familjer.

STORT SOM BONÄSET
Vi bodde i ett bostadsområde som var ungefär lika stort som Bonäset och hade gångavstånd till varandra, säger Björn Eriksson, 17 år.
Nästa dag träffades vi på skolan i Kstovo igen och var med på deras lektioner, säger Sandra Sverker.
Det är en fruktansvärd stor skillnad mellan den Svenska och den Ryska skolan.
De går i skolan mellan klockan åtta och ett och har mycket hemarbeten.
Det vi lär oss i gymnasiet får de lära sig i åttan, säger Björn Eriksson. De har ingen slötid på lektionerna.
De räknar cosinus och sinus-matte utan miniräknare i åttan och är väldigt disciplinerade, säger Sandra Sverker. Dessutom prioriterar de att träffas mer än vi gör.
De hade två jättestora kulturhus som var ungefär lika stora som Nolaskolan, säger Emelia Carlsson, 19 år. Där fick alla lära sig sjunga, dansa, spela instrument, olika sporter och allt möjligt helt gratis om man ville. De ryska ungdomarna var med oss hela tiden och visade oss runt.
Alla ville prata med oss och det var många som kom fram till oss men de var aldrig påträngande, bara gästvänliga och intresserade.
Vi fick bara positiv respons när vi försökte prata ryska, säger Sandra Sverker.

ÄNDRADE UPPFATTNINGAR
Det mest fantastiska var att man kunde känna sig så trygg. Man tänker sig Ryssland som stort, grått, kallt och farligt men det är precis tvärtom. De hade inga gatlysen men folk är ändå ute och träffar varandra, man kände sig aldrig hotad. Det är bättre på ett annat vis, inte materiellt, säger Emelia Carlsson.
När vi först kom dit så tyckte man att det var smutsigt, trasigt och fattigt men efter ett halvt dygn så ändrade man totalt uppfattning, säger Sandra Sverker.
De har så mycket människor emellan som inte vi har.
Det var en chock att komma hem, man har andra värderingar.
Jag har lärt mig att uppskatta andra saker som familj och vänner mer efter den här resan, säger Björn Eriksson. Man ser ett steg längre.
De skäms inte för det som de saknar utan uppskattar istället det de har och visar gärna upp det och delar med sig, säger Sandra Sverker. Det går inte att förklara hur det är där, man måste uppleva det för att förstå, säger Emelia Carlsson.
Vi rekommenderar alla att åka till Ryssland.
Jag var inte less en enda gång under resan, säger Björn Eriksson
Det är ingenting som man glömmer, säger Sandra Sverker.
VI vill förmedla en positiv bild av Ryssland, den som de flesta inte ser.

GOD RYSK MAT
Maten var jättegod, säger Sandra Sverker.
Jag hade tänkt gå ner i vikt men när jag kom hem hade jag gått upp två kilo istället, vi fick jättemycket god mat, säger Björn Eriksson.
Toaletterna var det enda negativa på resan, det fanns inget toapapper på någon toalett så vi var tvungna att ta med oss eget, säger Emelia Carlsson. Men efter två dagar så skrattade vi bara åt det.
Det hade sin charm det också, säger Sandra Sverker.
Det var två killar med på resan som gick KY- media produktion, Björn Brännström och Daniel Tiger, säger Björn Eriksson. De dokumenterade allting och klipper nu ihop en film till NBV. HELENA PERSSON

UNG

Mer läsning

Annons