Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turkisk-armeniska avtal i hamn

Annons

Efter en mödosam försoningsprocess - med hinder in i det sista - har Turkiet och Armenien slutit avtal om diplomatiska förbindelser och öppning av den stängda gränsen mellan länderna.

Två olika protokoll har skrivits under i Zürich av utrikesministrarna Ahmet Davutoglu från Turkiet och Edourad Nalbandain från Armenien.

Båda regeringarna har tillräckligt parlamentariskt stöd för att få dem godkända på hemmaplan och vänskapen ska bekräftas på onsdag i turkiska Bursa vid returmatchen i VM-kvalet i fotboll mellan Turkiet och Armenien: Armeniens president Serzj Sarkisian har sagt att han tänker se matchen. Turkiets president Abdullah Gül såg första mötet i Jerevan förra året.

Men det återstår att övertyga motsträviga krafter i hemmaopinionen. I fredags demonstrerade 10 000 armenier i Jerevan under plakat med texter som "Inga eftergifter för turkarna".

Sarakisian höll på lördagen tal till nationen och beskrev avtalen som oundvikliga.

Historiekommission

Det ligger mycket i vågskålen:

För Turkiet är det en trovärdighetsfråga gentemot EU att ha vänskapliga förbindelser med sina grannar. För armenierna - som inte har någon kust - öppnas handelsvägar. De vill också kunna besöka berget Ararat, som ligger på turkiska sidan men har stor betydelse i armenisk historia.

Konflikten fick sin upprinnelse i Osmanska riket, då armenier utsattes för förtryck som vid första världskriget trappades upp till massdödande. Armenier vill att händelserna erkänns som folkmord. På turkiskt håll anser man att antalet offer har överdrivits. Man påpekar också att det krävdes liv även i de andra folkgrupperna i regionen.

I enlighet med uppgörelsen i Schweiz ska en gemensam kommission granska händelserna.

Moskva med i leken

Sarkisian ska besöka Moskva efter helgen, meddelade maktborgen Kreml på lördagen. Ryssland har nära band till den tidigare sovjetrepubliken Armenien och dessutom en militärbas på armenisk mark. Försoningsprocessen har betraktats med gillande i Moskva och utrikesminister Sergej Lavrov var närvarande i Zürich.

Moskva har också medlat mellan Armenien och Azerbajdzjan - lierat med Turkiet - i frågan om det omstridda Nagorno-Karabagh. Det var den konflikten som fick Turkiet att stänga gränsen 1993, och turkisk kritik mot att göra upp med Armenien handlar delvis om att inte "sälja ut" azeriska intressen. Parallellt med samtalen i Schweiz - och av vikt för den processens utgång - har det förts förhandlingar mellan armenier och azerer.

Även USA:s utrikesminister Hillary Clinton och Frankrikes Bernard Kouchner var på plats i Zürich. Frankrike har haft en roll i spelet genom att där finns såväl exilarmenier som politiska beslut om att betrakta armeniernas öde som ett folkmord.