Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trögt för satsning på karriärlärare

Annons

Regeringen avsatte förra året pengar till karriärtjänster i skolan. Men 1 000 av runt 4 000 tjänster som förstelärare tillsattes aldrig, visar Skolverkets siffror.

Var fjärde kommun och 70 procent av friskoleägarna har inte tillsatt en enda tjänst. Dessutom är 93 procent av alla inrättade karriärtjänster tidsbegränsade, skriver Svenska Dagbladet.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) upprepar hotet att lagstifta för att skapa fasta tjänster.

Det är ett antal kommuner som bromsar och jag är väldigt kritisk mot de kommunerna. Jag förstår inte hur de tänker, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till TT.

Samtidigt påpekar Björklund att reformen är ny och ser resultaten som ett tecken på en inkörningsperiod. I höst tror han att långt fler kommuner har gått in i systemet och att reformen i realiteten kan utvärderas då.

Men skulle inte siffrorna för antalet fast anställda förstelärare öka stort i höst så rasslar Björklund med vapnen:

Vi är beredda att ta till lagstiftning för att se till att det här ska bli fasta tjänster. En karriär kan ju inte vara ettårig utan är tänkt att vara permanent, säger han.

För de så kallade lektorstjänsterna, som ger 10 000 kronor i statligt lönebidrag och ska gå till forskarutbildade lärare, har bara 38 av 102 tjänster som det söktes för tillsatts - alltså är 63 procent inte tillsatta.

Där säger Björklund att mycket få personer i skolan nu har forskarutbildning och att kommunerna sökt pengar för personer som ännu inte har nått upp till kvalifikationerna.

Det är ju vanliga lärare som ska genomgå en fyraårig forskarutbildning. Det tror jag man får vara klar över att det tar många år, säger han.

Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting, säger att kommunerna inte riktigt hängde med.

De hann helt enkelt inte med. Man fick för kort tid på sig, säger han till TT.

Andersson säger att kommunerna ville göra rätt från början. För att undvika konflikter och avundsjuka ville kommuner och skolor hitta rätt personer till förstelärartjänsterna genom gedigna och öppna rekryteringar - och det tog tid.

Man ville göra det här noggrant och det hann man inte.

Andersson har samma förklaring till att så låg andel har blivit fasta anställningar:

Man är osäker på om man får rätt person, om de har legitimitet hos kollegorna och kan ta uppdraget. Man vill gardera sig.

Per-Arne Andersson låter heller inte särskilt oroad över att det kommer att bli lagstiftning om fasta tjänster. Redan i höst kommer de fast anställda förstelärarna att vara många fler, förutspår han.

Ja, det tror vi. Många fler kommer att bli det.

Mer läsning

Annons