Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Izaias Englund: "Ska vi kunna lita på landstingsdirektören måste sparpaketet vara trovärdigt"

I ett videoklipp från landstingets intranät, som nu sprids på Facebook av upprörda västernorrlänningar, sitter Anders L Johansson framför en kamera och för en monolog om det aviserade sparpaketet.

Landstingsdirektören talar till länets sjukvårdspersonal om att det är dags att "skörda frukterna" efter allt hårt arbete tjänstemännen har lagt ned på att ta fram den omtalade insatsplanen. Att skörda var ordet.

Ja, så kan man naturligtvis också som högsta chef beskriva de kraftiga nedskärningarna som kommer leda till att åtskilliga medarbetare inom organisationen förlorar sina arbeten.

Saken blir inte mycket bättre av att nedskärningarna dessutom ska kombineras med en rejäl skattehöjning.

Läs också ledaren: "Regeringen rätt och landstinget har fel – prioritera förlossningsvården nu"

Målet med åtgärderna är naturligtvis att få landstingets ekonomi i balans, vilket de flesta inser är nödvändigt. Men frågan är om landstingsdirektören kommer att lyckas med sitt uppdrag. Det tycks nämligen som att det har kommit in lite väl mycket grus i nedskärningsmaskineriet.

Enligt insatsplanen kan landstingspolitikerna välja att höja skatten mellan 50 öre och 80 öre samtidigt som man kostnadsreducerar i storleksordningen 250 miljoner kronor totalt. Men inte ens när skattetrycket pressas till den maximala nivån uppvisar landstinget några imponerande resultat.

Fler åtgärder behöver helt enkelt vidtas för att landstinget ska kunna uppvisa god ekonomisk hälsa på sikt. Dessutom förutsätter insatsplanen som sagt att kostnadsreduceringarna faller ut till hundra procent.

Den fråga som landstingspolitikerna nu måste ställa sig är: hur mycket "luft" finns det egentligen i landstingsdirektörens kostnadsreduceringar?

Det underlag som politikerna ska ta ställning till bygger nämligen inte på några djupgående analyser av landstingets kostnadsmassa och vårdbehovet i länet utan baseras i stället på vanskliga allmänna bedömningar om vad man tror sig kunna spara genom att lägga ned vissa verksamheter.

Tjänstemännen har helt enkelt kollat på lägsta genomsnittskostnad för några olika ingrepp vid de tre sjukhusen, och tänker sig att operationer ska flyttas dit där det är billigast. Den teoretiska mellanskillnaden som därmed uppstår blir "besparingspotentialen", som det uttrycks i insatsplanen. Mer kvalificerade bedömningar än så görs inte.

Ett bra exempel på den så kallade landstingsmatematiken är den omtalade nedläggningen av förlossningsvården i Örnsköldsvik och Sollefteå:

Det som redovisats för landstingspolitikerna är att en förlossning i Sundsvall kostar 26 602 kronor jämfört med 30 723 kronor och 38 732 kronor i Sollefteå respektive Örnsköldsvik. Här anser tjänstemännen att besparingspotentialen är närmare 10 miljoner kronor om Sundsvall tar över de cirka 1000 förlossningarna från de andra två sjukhusen eftersom genomsnittskostnaden för tillfället är lägst där.

Självfallet är detta ett helt absurt sätt att räkna fram en besparing, men då bortser vi ändå ifrån att de redovisade siffrorna i sig är omtvistade, gamla och ifrågasatta. Med sådana volymökningar på en redan hårt belastad enhet, Sundsvall genomför runt 1 800 förlossningar, är den angivna besparingspotentialen att betrakta som önsketänkande. Hela idén bygger på att det relativt låga genomsnittspriset inte påverkas alls av förändringen (plus 1000 nya förlossningar).

Därtill kan konstateras att Sundsvalls sjukhus redan i dag har en relativt stor andel kejsarsnitt så förlossningsvården i länet överlag kommer att kraftigt försämras. Därmed kommer nedskärningen drabba alla blivande föräldrar i länet, inklusive Sundsvallsborna som kommer behöver trängas om de begränsade vårdplatserna än mer.

Överlag är det märkligt att den så kallade feministiska rödgröna landstingsmajoriteten vill se "Norrlands största förlossningsfabrik" byggas i Sundsvall, för det är sannolikt vad det kommer att bli. Detta är knappast vänsterns stoltaste ögonblick.

Men det är som sagt inte enbart på förlossningsvården som landstingets höga tjänstemän har räknat fram en "besparingspotential" på liknande sätt. Det gäller en rad ingrepp, där man tror att besparingar per automatik uppstår genom volymökningar vid den billigaste enheten. Att det med ökade volymer kan följa ökade kostnader bortser man ifrån.

I detta läge finns det inte enbart skäl att ifrågasätta kompetensen hos den rödgröna landstingsmajoriteten, som förmodligen inte insett hur mycket luft det finns i insatsplanen. Det finns också anledning att verkligen fundera över vad oppositionen sysslar med. Det är anmärkningsvärt att Per Wahlberg (M) och Hans Hedlund (C) inte alls reagerat på de undermåliga beslutsunderlagen.

Dessa väl avlönade heltidspolitiker måste väl ändå ha tid över att göra annat än att bråka om sina egna resetraktamenten till landstingskansliet i Härnösand?

Ja, oavsett om det handlar om landstingspolitiker i majoritet eller i opposition, från Medelpad eller från Ångermanland, måste de förtroendevalda nu ta sitt ansvar.

Anständigheten påbjuder att insatsplanen återremitteras så fort som möjligt och att landstingsdirektören uppvisar riktiga kalkyler.

Om det finns några, det vill säga ...