Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Izaias Englund: Namnet är länsmuseets absolut minsta problem

I Härnösand har beslutet att tvätta bort ordet Murberget ur namnet "Murberget länsmuseet Västernorrland" fått ett antal Härnösandsbor att reagera kraftigt.

I nyhetsrapporteringen heter det att "något av en folkstorm blåser upp på Facebook" på grund av det nya namnet Västernorrlands museum. Dessutom rapporteras det om att Centerpartiets starke man Jonny Lundin (C) nu försöker att politisera frågan.

"Ett namnbyte är definitivt ingen styrelsefråga för stiftelsen, det är en ägarfråga både för Härnösands kommun och landstinget", säger Jonny Lundin (C) till ortstidningen, vilket självklart är enbart trams.

Bråket om namnbytet är dock betecknade för någonting mycket större. Det handlar om den generella tendensen att länets ledande regionalpolitiker ofta ödslar med sin tid och energi på den här typen av struntsaker i stället för att engagera sig i viktigare frågor.

Typ, Region Västernorrlands havererade ekonomi eller bristande produktivitet inom sjukvården...

Med risk för att trampa på några ömma tår så är det nog få utanför Härnösand som bryr sig om vad länsmuseet heter. Länsmuseets problem är nämligen inte namnet utan att dess verksamhet knappast är att betrakta som en angelägenhet för hela länet.

Tyvärr är inte den rätt trevliga kulturinstitutionen särskilt relevant för de flesta medborgarna i säg Örnsköldsvik, Sundsvall, Timrå, Kramfors, Sollefteå eller Ånge. Och det går helt enkelt inte att sminka över detta faktum med ett namnbyte.

Förstå mig rätt: På samma sätt som att länsmuseet har svårt med sin legitimitet utanför Härnösands kommungränser så har exempelvis Nordiska Kammarorkestern samma problem utanför Sundsvall. Eller för all del, Modo Hockey utanför Örnsköldsvik eller Timrå IK utanför Timrå (om vi nu ska snacka om västernorrländska kulturinstitutioner).

Och förstå mig rätt igen: Det här är inte menat som någon större kritik mot de nämnda verksamheterna egentligen utan det handlar i huvudsak om en respekt för platsens betydelse. Den lokala dimensionen ska aldrig underskattas. Få är nämligen de institutioner i länet som är välsignade med en publik som är större än den traditionella "hemmapubliken".

Det är ett problem i sig att länet är splittrat såväl politiskt som kulturellt. Den regionala identiteten är dessutom oerhört svag i jämförelse med exempelvis Dalarna eller Jämtland.

Denna brist på en regional identitet speglas också i det faktum att det finns väldigt få kulturverksamheter i länet som kan sägas vara just regionala.

Och just därför framstår bråket om namnet på länsmuseet för övriga länet som en isolerad företeelse i just Härnösand. Ja, om man nu ens känner till att verksamheten över huvud taget.

En annan intressant jämförelse i sammanhanget får vi genom att blicka mot grannlänet Västerbotten där Umeås kulturinstitutioner är centrala för den regionala kulturpolitiken. Stadens relativa storlek gör Umeå är ett givet regionalt centrum i förhållande till kringliggande periferi (Sorry Skellefteå, men här gäller det att vara brutalt uppriktig!)

Noterbart för just Västernorrland är att Sundsvall inte – ännu?! – har denna regionala tyngd som länets dominerande centralort. På ont och gott. Och mest på gott om du frågar befolkningen i Ådalen.

Problemet med länskulturen är också betydligt större än att enbart reducera frågan till vilka som har tillgång till institutionerna ur ett rent geografiskt perspektiv.

Den riktigt svåra frågan handlar om vilka som deltar och tar del av det offentligt finansierade kulturlivet. Tjänar exempelvis institutionerna främst ett smalt kulturetablissemang ur den ekonomiskt välmående medelklassen eller når man också svagare grupper i samhället?

De som nu grälsjukt framför åsikter om namnet på länsmuseet har all anledning att börja fundera i dessa banor, höja blicken och försöka se de regionalpolitiska perspektiven.

Det gäller för övrigt också den styrelse som nu ansvarar för Västernorrlands museum.

Ja, om man nu säger sig driva ett länsmuseum så måste det ju också märkas.