Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Izaias Englund: Därför borde Modo hockey lyssna på Anna-Britta Åkerlinds (C) kritik mot korvfesten i styrelsen

Återigen genusgranskas den folkkära hockeyklubben från Örnsköldsvik.

Häromdagen meddelade Modo hockey att Icahandlaren Patrik Nygren och hockeyveteranen Pierre Hedin tar plats i klubbens styrelse tillsammans med de tidigare ledamöterna Ulf Strinnholm, Henrik Bodén, David Marcusson, Olle Lindqvist och Anna Edman.

Det är säkert bra nya inval som kommer att vitalisera styrelsearbetet. Men säg den glädje som varar för evigt.

Från politiskt håll kom genast syrliga reaktioner på korvfesten: "Spännande nya namn i MoDo-styrelsen, men borde inte Anna Edman få sällskap snart? Halva kompetensen saknas ju nästan", skrev Anna-Britta Åkerlind (C) på Twitter.

Oppositionsrådet ställde även frågor om valberedningen och när det visade sig att hela den också bestod av män – Åke Holmberg, Ulf Björklund och Ulf Eklund – så konstaterade hon följdriktigt: "Tack, då vet vi vilka som behöver förslag på kvinnor till nästa MoDo-styrelse (och valberedning...)"

Ja, utan att lägga någon värdering i sak, visst är det slarvigt av klubben att gå bort sig på en sådan grej? Särskilt efter allt fuzz kring den nedlagda anmälan till Diskrimineringsombudsmannen på grund av turerna runt hockeygymnasiet, bland annat.

Men även efter ishockeyns #MeToo, där Modos Erika Grahm berättade om att vistas i en manlig värld under rubriken: "Har lagkamrater som blivit kissade på i duschen".

Något slags intryck borde kanske valberedningen ha tagit av jämställdhetskraven. De i många fall stingsliga reaktionerna från klubbledningen när kritik har riktats mot föreningens jämställdhetsarbete har i alla fall inte visat sig vara en särskilt klok pr-strategi.

Åkerlinds synpunkter visar att uttrycket, "There ain't no such thing as a free lunch", stämmer. Bidragen till Modo har nämligen till ett politiskt pris. Klubben är nu exponerande för politiska förväntningar på ett sätt som man måste börja förhålla sig till.

Klubben riskerar att "straffas" om de inte blir mer lyhörda

Egentligen är noterbart att Örnsköldsviks kommun, klubbens överlägset största "sponsor", inte kräver platser i klubbstyrelsen med tanke på att verksamheten i Fjällräven center i praktiken är halvkommunal och i hög grad skattefinansierad. En mer aktiv kommunal styrning av Modo torde i alla fall bli den logiska konsekvensen – eller "straffet", om man väljer att se det som så – ifall klubben inte blir mer lyhörd inför de politiska signalerna som kommer från såväl majoriteten som oppositionen.

Det intressanta och nya i sammanhanget är nämligen att oppositionsrådet Anna-Britta Åkerlind (C) nu går ut offentligt med sin kritik. Det socialdemokratiska ledarskapet brukar förorda att den här typen av diskussioner med klubbens ledande företrädare sköts snyggt under bordet.

Kanske har feministerna i fullmäktige fått nog av tassandet runt Modo?