Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svinaktig von Brömssen i "Pygmalion"

Annons

Folkkära karaktärer och revy är vad han oftast förknippas med. Men när Tomas von Brömssen spelar professor Higgins i "Pygmalion" är han allt annat än trevlig.

Sicket svin. Ett hopplöst fall, säger han om sin rollfigur på Göteborgs stadsteater.

Den klassiska berättelsen om hur professor Higgins ska göra fin dam av blomsterflickan Eliza har spelats på otaliga scener, världen över. Både i form av Bernard Shaws hundra år gamla originalpjäs "Pygmalion" och den efterföljande succémusikalen "My fair lady".

På Göteborgs stadsteater är det pjäsversionen som gäller. Trots det har musiken fått en stor roll.

Musik går snabbare in i hjärtat än vad orden gör. Hittar man rätt balans är chansen stor att det blir väldigt bra, underhållande och rörande, säger Tomas von Brömssen.

"Som en råtta"

Att spela professor Higgins är utmanande på många sätt. Rollen skiljer sig från det mesta på Tomas von Brömssens vanliga repertoar. Innan han läste manuset hade han en bild av professorn som en ganska tjusig engelsman i glasögon, rutig rock och filthatt.

Men han är inte riktigt klok. En vuxen bortskämd barnunge, säger han och fortsätter: Han beter sig svinaktigt mot Eliza. När hon först kommer in i hans arbetsrum är det som att det kommer en råtta in i laboratoriet. Hon är bara ett nytt forskningsobjekt i hans ögon, säger han.

Tomas von Brömssen håller med om att rollen krockar med den bild många har av honom.

Ja, visst är det så. När jag gjorde "Påklädaren" här på stadsteatern var det också en annorlunda roll. Men det var ändå i avdelningen underdogs, där jag oftast håller till, säger han.

Musikprofessor Higgins

"Pygmalion" är delvis en uppföljning av just "Påklädaren", som hade premiär 2011. Då, liksom nu, hette regissören Eva Bergman, som sedan länge är god vän och arbetskamrat till Tomas von Brömssen. De ville göra något mer ihop och kom till slut fram till "Pygmalion".

Jag gillar att jobba med Eva. Hon har ett sätt att jobba på som är rått och avskalat, inte så "fint i kanten", som passar mig, säger Tomas von Brömssen.

Båda var tidigt överens om att de ville ha med musik i föreställningen. Därför valde de att utvidga professor Higgins yrkesroll till att inte bara vara språkprofessor, utan även professor i musik.

Först tänkte de spela pjäsen, men ändå ha med sånger från "My fair lady".

Men så får man inte göra, av rättighetsskäl. I stället ploppar vi in musik, mer eller mindre kända låtar, som vi gillar och som passar bra i sammanhanget, säger Tomas von Brömssen.

Steppar

Resultatet beskriver han som annorlunda. Svårt att sätta ord på.

Det är någon slags musikalisk teater. Eller teater med mycket musik, säger han.

Oavsett vilket älskar Tomas von Brömssen det faktum att det är sex musiker på scen. Att han själv inte bara spelar teater, utan även får sjunga, spela klarinett och till och med steppa.

Spela klarinett och sjunga har han gjort sedan ungdomen. Men steppa, det är något helt nytt.

Ja, det är första gången. Det är lustframkallande. Och deprimerande. Men mest lustframkallande, så jag kommer säkert att fortsätta, säger Tomas von Brömssen.

Mer läsning

Annons