Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sverige var sist i Norden att införa kvinnlig rösträtt

Annons

Den 4 december 2019 ägde den efterlängtade föreläsningen om Kvinnors Rösträtt av Lena Eskilsson, Umeå Universitet, äntligen rum. I år är det ju precis 100 år sedan denna avgörande reform om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män infördes i Sverige, pinsamt nog sist av de nordiska länderna. Finland låg före de andra, 1906. Andra länder i världen var ännu tidigare, Nya Zeeland, först av alla 1893. Vid det första riksdagsvalet, 1921, kom fem kvinnor in i riksdagen.

Vägen dit hade varit både lång och svår. Under upplysningstiden, på 1700-talet, diskuterades i och för sig kvinnans roll, men då bara ogifta kvinnors, eftersom de gifta kvinnorna självklart stod under makens målsmannaskap. Den gifta kvinnan skulle inte bli myndig förrän 1921 i Sverige! Fransyskan Marie Gouze 1748-1793, deltog med liv och lust i den Franska Revolutionen 1789 och skrev en Deklaration om Kvinnans Rättigheter. Varpå hon arkebuserades av revolutionärerna (som stred under budskapet: Frihet, jämlikhet och broderskap)! Med Napoleons Code Civil, i början på 1800-talet, stadfästes så patriarkatet för lång tid framåt.

Liberalismens grundare, den engelske filosofen John Stuart Mill (och hans hustru Harriet Taylor) skrev 1869: Förtrycket av kvinnorna, om kvinnans underordnade ställning, ett verk som tände kvinnorörelsen i världen. I Sverige fick Fredrika Bremer och hennes böcker stor betydelse. Sedermera bildades Fredrika Bremersällskapet, med sin omistliga tidning Hertha.

Men även vägen efter rösträttssegern blev lång, kvinnorna i politiken förblev väldigt få och striden är inte slut än idag. Lena Eskilssons egen doktorsavhandling Drömmen om kamratsamhället. Kvinnliga medborgarskolan på Fogelsta 1925-35 behandlar de första åren på denna viktiga institution som grundades av Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Elin Wägner, Kerstin Hesselgren och Honorine Hermelin. Där bedrevs en intensiv skolning i medborgarskap för kvinnor.

Den underbart detaljrika föreläsningen avslutades med en genomgång av senare frågor som likalönskampen, abortfrågan, kvinnojourproblemen, metoorörelsen med mera som visar att mycket ännu återstår att lösa innan vi kan tala om verklig jämställdhet.

Hervor Sjödin

Näraskribent

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Allehanda Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel