Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige sladdar i skolmätning

Annons

Svenska elevers kunskaper kan inte mäta sig med andra rika länders, visar nya mätningar.

Resultaten är bekymmersamma, säger utbildningsminister Jan Björklund, som nu lanserar en extra mattetimme i veckan.

Det handlar om resultaten från Pirls och Timss, två stora internationella mätningar. För fjärdeklassarna ligger mattekunskaperna på samma nivå som 2007, kvar under OECD-snittet, medan åttondeklassarna visar sämre resultat.

Bland fjärdeklassare har läsförståelsen försämrats ytterligare sedan förra mätningen. Flickors läsresultat har försämrats mer än pojkarnas, men flickorna läser fortfarande bättre.

I matematik visar både fjärdeklassare och åttondeklassare resultat under genomsnittet för EU/OECD-länderna. Enbart asiatiska länder toppar listan: Singapore, Sydkorea, Hongkong (Kina), Taiwan och Japan. Både finska och danska elever slår de svenska.

Sämst går det för svenska åttondeklassare, särskilt i ett längre perspektiv. De svenska resultaten för årskurs 8 "har försämrats markant" sedan 1995, enligt Timss-rapporten. Sverige är ett av fåtal länder som visar en kontinuerlig försämring under 2000-talet.

Resultaten är bekymmersamma, dock är de något bättre än väntat skulle jag säga. Min övergripande slutsats är att skolreformeringen måste fortsätta med full kraft, säger skolminister Jan Björklund på en pressträff.

Det som är bättre än väntat, enligt Björklund, är fjärdeklassarnas resultat i matte och NO. Han pekar på att naturvetenskapen går uppåt och att matten inte fortsatt försämras. Däremot är resultaten över tid mycket sämre än i många andra länder, konstaterar skolministern.

Lågstadieeleverna ska få läsa en timme mer matte i veckan, enligt ett förslag som lämnas till lagrådet i dag. Fokus ska ligga på katederundervisning. Den extra mattetimmen ska kosta en halv miljard kronor per år.

Det här genomförs redan från och med nästa höst i den svenska skolan, säger Björklund.

Björklund kallar matten för "det stora krisämnet".

Resultaten har inte legat högt förut, och fortsätter att sjunka. De ligger på en alldeles för låg nivå. En delförklaring är de pedagogiska metoderna. Eleverna jobbar för mycket självständigt. I själva verket krävs det mer katederundervisning, säger han.

Helt rätt väg att gå, enligt docent i matematikdidaktik Per-Olof Bentley vid Göteborgs universitet.

Men det räcker inte att utöka tiden. Lärarna måste också få fortbildning annars är det meningslöst. Jag kan också tycka att man borde utöka matten i nian, säger han.

Per-Olof Bentley är mycket tydlig om den svenska nivån i matematik:

Utveckling och forskning blir ju lidande. Kunskapsnivån i matematik ligger under EU-snittet och det är inte rimligt för ett utvecklat land som Sverige.

På sin pressträff tog Skolverkets generaldirektör Anna Ekström upp att Norge lyckats förbättra sina resultat i undersökningarna.

För oss är det intressant eftersom Sverige, Norge och de övriga nordiska länderna har liknande skolsystem, sade Ekström som sammanfattar de svenska resultaten: Fortsatt negativ resultatutveckling och fortsatt bekymmersamt. Regeringen har i varje givet läge prioriterat ineffektiva skattesänkningar i stället för satsningar på skolan. Läxhjälpsrut i all ära, men det hjälper inte den svenska skolan, säger Ibrahim Baylan, skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

TT: Elevernas utveckling är sämre än andra länder mellan fjärde och åttonde klass. Vad krävs där?

Eleverna lämnas för mycket åt sitt öde. Vi har för stora klasser och de får ta för mycket ansvar för sitt eget lärande.

Svenska elever har tidigare klarat sig bra vad gäller läsförmåga, men har fått se ett antal länder gå om. Oavsett utvecklingen i andra länder har de svenska elevernas läsförmåga försämrats över tid.

Vad gäller matematik och naturkunskap är bilden betydligt dystrare. Resultaten har dalat på båda områdena och i den föregående Timss-undersökningen 2007 låg de svenska eleverna under EU/OECD-snittet i matematik. Man kan därför med fog säga att matematik inte är en svensk paradgren.

Resultaten i de här mätningarna brukar få stora rubriker internationellt.

När den första Pisaundersökningen publicerades var det nästan katastroflöpsedlar i Tyskland, som kom ut väldigt dåligt, säger Ulf P Lundgren, professor emeritus i pedagogik.

Fler reaktioner på resultaten:

"En del i att lyfta läsningen i den svenska skolan måste innefatta satsningar på lärarna och bemannade skolbibliotek", skriver Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet, i ett pressmeddelande.

Annika Eclund, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tycker särskilt att nedgången i läsförståelse är bekymmersam. Eclund arbetade fram till 2010 som SO-lärare på högstadiet.

Jag såg på de kullar jag fick de sista åren att eleverna ytläser mycket. Jag tror att det handlar om deras användning av datorer, säger hon till TT.

Fakta: Mätningarna

Läsning årskurs 4: Resultatet har försämrats ytterligare sedan 2006 men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. Matematik årskurs 4: Resultatet ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet. Naturvetenskap årskurs 4: Resultatet har förbättrats sedan 2007 och ligger över EU/OECD-genomsnittet. Matematik årskurs 8. Resultatet har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under EU/OECD-genomsnittet. Naturvetenskap årskurs 8. Resultaten ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet. 4 700 svenska elever deltog i PIRLS, som mäter fjärdeklassares läsförmåga. I TIMMS deltog 10 000 svenska fjärde- och åttondeklassare.

Mer läsning

Annons