Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Susanne Sjöstedt: Friskolekoncerner är inte intresserade av Kramfors

Artikel 46 av 70
Besparingarna i Kramfors kommun
Visa alla artiklar

Annons

”Tänk nytt, Kramfors kommun! Släpp fram friskolor!”, skrev en insändarskribent nyligen och framhöll nedläggningshotade Ytterlännässkolan som utmärkt för friskolekoncernen Internationella Engelska skolan att ta över.

Det finns en del problem med det. Inte minst att det inte är kommunen som bestämmer över friskoleetableringar. Visst får de yttra sig, men det är Skolinspektionen som en intressent måste övertyga.

Exempel på att myndigheten inte bryr sig om vad kommuner tycker hittar vi i Härnösand där politikerna både sagt både bestämt nej och entusiastiskt ja till föreslagna etableringar de senaste åren. Skolinspektionen beslutade tvärtemot kommunens önskningar i båda fall.

Men det stora problemet är förstås att det inte finns en privat vinstdrivande entreprenör som ens är svagt intresserad av att ta över Ytterlännäs.

Elevunderlaget är för svagt. Det finns inga pengar i det – och för vinstdrivna skolor som exempelvis Engelska skolan är det en deal breaker.

Landets största friskolekoncern Academedia, som för övrig redovisade en vinst på 172 miljoner det senaste kvartalet, hotar faktiskt tvärtom att lämna kommuner de redan är etablerade i där man inte går med tillräcklig vinst, om inte kommunerna höjer skolpengen.

Ändå ses friskolorna ofta som möjliga frälsare på många håll. De förväntas rädda både ekonomi, kvalitet och mångfald.

Ja i Östersund står den styrande borgerligheten till och med beredd att lägga 60 miljoner skattekronor på att renovera en gammal skollokal för att sedan hyra ut den till Engelska skolan som vill etablera sig i kommunen.

Dessutom, som skolkoncernerna själva gärna framhåller, så är elevköerna långa överallt.

Frågan är väl om det kanske inte säger mer om den kommunala skolan på sina håll. En annan fråga är också om det är kvalitet och en speciell utbildningsfilosofi som är det som lockar föräldrarna som väljer dessa skolor – eller möjligheten att maximera ungarnas betyg.

Här är nämligen skolforskningen tydlig: betygsinflationen på friskolor i allmänhet och Engelska skolan i synnerhet är påtaglig. Där får eleverna generösare betygsättning än i de kommunala skolorna.

Men med allt detta sagt är det verkligen inte svårt att förstå att föräldrar och elever utanför centralorten vill ha sina skolor kvar och kanske då ser möjligheten till en friskoleetablering som ett sätt att försäkra sig om det.

För fördelarna med nedläggningar är få, knappt ens ekonomiska om man räknar in kostnaderna som tillkommer. För eleverna blir det dessutom långa dagar på buss till och från en annan ort och precis alla begriper ju att en skolnedläggning i förlängningen hotar all annan verksamhet på orten.

Men det är i ärlighetens namn inte heller jättesvårt att förstå varför kommunen måste agera. Faktiskt inte ens bara med hänsyn till den usla ekonomin utan även för att små elevkullar ger sämre förutsättningar att erbjuda ungarna ett likvärdigt utbud av kurser och en likvärdig kvalitet på utbildningen.

Den som tycker det här är en fråga med självklart svar gör det alldeles för enkelt för sig.

Annons