Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sumpade livschanser i skolan när regeringen inte följer lagen

Sverige var länge ett föregångsland när det gällde att ge alla barn möjlighet att lyckas i skolan, oavsett var de bodde eller vilka föräldrarna var. Likvärdigheten är en av skolans viktigaste principer.

Annons

Ett likvärdigt skolsystem innebär att alla elever, oavsett social bakgrund och ekonomiska förutsättningar, ges samma möjlighet och tillgång till utbildning. Skolsystemet ska kompensera för elevers olika bakgrund. Det står till och med inskrivet i skollagen.

Men vad har hänt med den likvärdiga skolan? Skolverket har i flera rapporter slagit larm. Skillnaderna mellan bra och dåliga skolor ökar dramatiskt. På 20 år har skillnaderna mellan skolornas resultat fördubblats.

Sverige utmärker sig internationellt. Under 2000-talet har både resultaten och likvärdigheten försämrats. Det fria skolvalet pekas ut som en förklaring.

– Alla barn får inte längre de livschanser som skolan ska ge, sa Skolverkets generaldirektör Anna Ekström när den senaste larmrapporten presenterades i maj.

Det är ett kostsamt misslyckande och ett högt pris. Inte bara för varje barn som går ut utan godkända betyg, utan också för samhället som glider i sär allt mer. Men så går det när politikerna har gjort den svenska skolan till världens mest avreglerade.

Men alla är inte missnöjda. Beslutet att införa rutavdrag för läxhjälp har blivit en guldgruva för en ny bransch. De fyra största läxhjälpsföretagen ökade omsättningen med över 40 procent på ett år, berättade Svenska Dagbladet i går.

Läxrut är det sämsta och mest provocerande skatteavdraget som regeringen Reinfeldt genomfört, och det vill inte säga lite. Det kommer att öka skillnaderna i den svenska skolan ännu mer, för vilka är det som utnyttjar avdragsmöjligheten?

Ja, i topp över rutavdraget ligger Danderyd och Lidingö, välbärgade och välutbildade villaförorter. Det är ingen kvalificerad gissning att det ser likadant ut med avdraget för läxhjälp.

Redan tidigare har föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå spelar stor roll för hur det går för barnen i skolan. Med läxrut ökar skillnaderna ännu mer. Skattepengar som kunde ha använts i skolan går nu till att gynna barn och familjer som redan har det väl förspänt.

Det är inte bara ett avdrag som försämrar likvärdigheten i skolan, det är dessutom dåligt använda pengar. Nationalekonomen Jonas Vlachos har räknat ut att skattesubventionen för en enda privatlektion skulle räcka till fyra undervisningstimmar i skolan.

Alla barn borde få tillräcklig hjälp i skolan, särskilt de som inte har stöd från föräldrarna. Det är lag på det, men det bryr sig regeringen inte om.