Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Werners bästa tid är nu

ÖRNSKÖLDSVIK. Skägget är större och yvigare än någonsin, fingrarna tejpade och käften glappar mest hela tiden.
Det är slutspel.
Magnus Wernbloms bästa tid på året.

Annons

Det är dagen efter i Modo Hockeys omklädningsrum. Laget har just avslutat ett mycket lätt ispass där spelarna lattjade lätt i 40 minuter. Det är också dagen efter att Werner skjutit Modo till SM-final, lagets tredje på fyra säsonger, och Werners fjärde totalt.
Mannen, myten och Kempehallens store kelgris får massage av sjukgymnasten Magnus Håkansson, en välbehövlig sådan efter semifinalrysaren.
Just nu är livet störtskönt, säger Werner och det går att skymta ett brett leende någonstans där under skägget.
Han börjar bli en riktig finalveteran. Den första spelade han redan 1994, den fjärde finalserien påbörjas idag.

BÖRJADE I MOLL
Annars har det varit ett märkligt slutspel för Modos stridsvagn. I den andra kvartsfinalen mot Luleå slog han av två fingrar, vilade fyra matcher och klev sedan rätt in semifinaldramatiken mot Frölunda och blev till slut matchvinnare.
Vad kände du efter den femte och avgörande segermatchen. Lycka, lättnad eller trötthet?
Mest lycka över att vi gått till final. Men sedan kom funderingarna på finalen, att vi är där och som det känns verkligen har chansen att störa Färjestad.
Du bröt fingrarna i kvartsfinalen, var du på väg att ge upp slutspelet för egen del?
Nej, men det var mer en fråga om vilken kapacitet, hur många procent, jag skulle komma upp till.
Och hur mår du nu?
Peppar, peppar så känns det faktiskt bra. I vissa lägen kanske inte handen fungerar och då kan det bli hörna när jag skjuter, men annars är det okej. Sprutorna har jag slutat med, men jag har specialskydd.
Dessutom finns det inga krämpor på världskartan under ett slutspel. Jag lovar, det är ingen som känner efter i det här laget.
Vad är det som gör att du tänder till så oerhört när det är slutspel?
För att det är så förbaskat skoj. Det är en sådan fruktansvärd fokus på slutspelet. Utsålda hallar och miljoner TV-tittare. Till och med de som inte är sådär jätteintresserade kollar matcherna på TV.
Men det känns som om det är en lite mognare Wernblom vi fått se den här säsongen, lite coolare. Du lät till och med Pelle Prestberg slå på dig utan att du gav tillbaka, eller hur?
Ja, det vore väl tusan om jag inte lärt mig någonting under de här åren. Jag har nog lite längre stubin än tidigare.
Det verkar som om du använder munnen mer än nävarna?
Jag är väl ganska rapp i käften, men så jobbar jag som försäljare. Men man ska komma ihåg att jag får ta en hel del skit där ute på isen också.
Det här med skägget, är du skrockfull?
Nej, men det är en grej som hängt med under alla år. Det började -94 då man tog efter de stora killarna Bysse (Lars Byström) och Ödda (Ulf Ödmark), sedan har det blivit så här varje slutspel.
Du har spelat tre finaler och förlorat lika många. Är Magnus Wernblom en förlorare?
(skratt) Nej, det hoppas jag inte. Den enda riktigt bittra förlusten är den mot Brynäs. Den plågar mig än. Däremot gjorde vi bragder som tog oss till final mot Malmö och Djurgården. Att ta två matcher mot Malmö var en fantastisk prestation och Djurgården var vi chanslösa mot.
Har du lärt dig något av finalförlusterna?
Nja, men det finns ju en del att ta med sig från den fjärde matchen mot Brynäs. Att till exempel se till att få ett break i matchen och lugna ned spelet när det började rinna i väg.
Så till sist, hur går det mot Färjestad?
Förutsättningarna är riktigt bra för att vi ska vinna. Färjestad har allt att förlora och ni experter säger ju att FBK redan vunnit guld. Nu ska vi fokusera på första matchen och se till att vi vinner den.

PER HÄGGLUND

Mer läsning

Annons