Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tystnad säljer inte produkten

Sportsligt börjar Modo Hockey få i ordning på grejorna och laget jagar tredje raka segern, den här gången borta mot Brynäs.

Annons

Ekonomiskt är det en helt annan och mycket tristare historia. Vår ledarskribent Anders Rönmark ger sin syn på den väldigt märkliga historien om det hockeymuseum som kommunen lastade in pengar i och det enda jag tänker tillägga till den soppan är att Börje Lindholm och Tomas Byberg från Modo Hockey samt Elvy Söderström och hennes kollegor i kommunledningen borde kalla till en presskonferens omedelbums och lägga korten på bordet. Kommuninvånarna är frågande och irriterade och de förtjänar svar.

Men den här krönikan ska handla om publikkrisen i SHL, där Modo inför säsongen budgeterat med 5800 åskådare men där man under säsongens sex första hemmamatcher tappat drygt 1000 åskådare.

Modo är inte på något sätt unikt, publikkrisens tryne har visat upp sig överallt och det är väl egentligen bara nykomlingen Örebro som inte skäms över sina siffror.

Varför det är så? Dyra biljetter? Självklart. Digert tv-utbud och bekvämligheten hemma i soffan? Ja, självklart det också. Håller produkten SHL som en gång hette elitserien på att bli oattraktiv? Jo, det tror jag.

Det hjälper inte med att satsa på wi-fi, handklappor, ljus eller mörk öl, det måste finnas lite mer extra allt och något jag tror de flesta hockeysupportrar törstar efter är information, framför allt mellan omgångarna. Information som kittlar, bygger ett intresse och ger kunskap.

Det är naturligtvis inte hela lösningen för att få tillbaka publiken, kanske inte alls, men jag vill ändå ta upp frågan eftersom jag följt elitserien på nära håll sedan i början på 80-talet och jag tycker att ligan blir allt mer sluten.

I dagens informationssamhälle duger det inte från klubbens håll med att skriva att "vi ska kämpa, (det vore ju själva den om inte spelarna kämpade), "det var en sur förlust" eller "alla till lyan" (hade jag varit Martin Nordin hos Fjällräven hade jag varit förbaskad över att deras miljonsponsring inte marknadsförs med rätt namn).

Det är alltså inte fel på den som utför uppdraget, utan det är uppdraget som är fel.

Det Modo ska göra i sina pressmeddelanden är att berätta om skadeläget (man behöver inte gå in i detalj), kommentera rykten (typ Salmela), bjud på initierade, nördiga intervjuer, presentera motståndarna och i samband med matcherna ge Markus Näslund eller till exempel Börje Lindholm utrymme på mediakuben för att breda ut sig och berätta om läget. Det blir alldeles för trist när samma intervjuobjekt återkommer hela tiden.

Kanske är det bara jag, men jag tycker mig se att medelåldern på publiken i Fjällräven Center bara blir högre och att det är svårare att locka ungdomar. Modo (och SHL) måste lära sig att sälja sin produkt och det gör man med väsentlig, spännande information och inte med att leka tysta leken.

Det är klubbarna själva som ska skapa intresse runt sin produkt, det är inte medias uppgift. Dessutom, tystnad innebär inte slutet på spekulationer, det ger helt motsatt effekt.

Mer läsning

Annons