Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Silverfesten harblivit tradition...

ÖRNSKÖLDSVIK. Efter en lång lördag som slutade med ett hedervärt silver kunde Modo Hockey till slut varva ner på stamstället Mammamia.
Lagkaptenen Pierre Hedin var trött, hungrig...
...och stolt.

Annons

Egentligen har vi gjort en helt fantastisk säsong. Vem utifrån hade trott detta när säsongen körde i gång?
Han sitter inne på Mammamia omgiven av lagkamrater med flickvänner och alla ledare. I baren står Martin Johansson. Magnus Hedlund agerar servitör.
De verkar klara det bra, säger Pierre och ler med hela ansiktet.
Men så har det varit med vårt lag hela säsongen. Alla har spelat på toppen av sin förmåga och därför gick vi så här långt.
Han sitter mitt emot radarpartnern Per Hållberg. De är båda 24 år gamla och har tillsammans spelat drygt 500 matcher i Modotröjan.
Tillsammans har de sex SM-medaljer. Sex silver.
Ja, det börjar bli mycket silver (skratt). Vi har varit så nära. Mot Brynäs -99 skulle vi bara ha vunnit och nu mot Färjestad skakade vi dem ordentligt, säger Pierre.

SMÅ MARGINALER
Att Modo sånär lyckades resa sig helt och vända i lördags är inget som förvånar lagkapten Hedin. Själv var han dessutom oerhört nära att sätta kvitteringen strax efter sin 3-4-reducering. Pucken tog på insidan av Martin Gerbers vänstra stolpe, via ribban och ut.
Visst stod det 4-3 då, va? Jag var helt säker att den skulle sitta.
Marginalerna har inte varit med Modo i detta slutspel. Det började redan i Kempis i sudden death. Och frågan är om det inte slutade där också...
Den matchen borde vi ha vunnit. Då hade matcherna i Karlstad blivit helt annorlunda, Färjestad hade fått mer press på sig.
Värmlänningarna har haft en behaglig resa mot guldet. Tio raka segrar imponerar oerhört och ingen kan ifrågasätta huruvida guldet är välförtjänt. Inte heller Pierre.
Visst är de värdiga mästare. Se vilket otroligt lag de har! Men det är trots allt väldigt små marginaler.
Modo har haft en lite tuffare väg till avgörandet, och Pierre tänker högt; Sex tuffa matcher mot Luleå. Ett Norrlandsderby med allt vad det innebär. Sedan fem tuffa kamper mot Frölunda. Och vi vann båda matchserierna.

SAKNADE SALLADEN
Visst är Hedin besviken över ytterligare en förlorad SM-final. Men det märks inte så tydligt där han sitter på Mammamia i goda vänners lag. Och när en calzone ställs fram på bordet framför honom skiner han upp och hugger tag i besticken.
Vi har inte ätit riktigt på elva timmar. Nu skulle det bara behövas lite sallad här, säger han och pekar på en tom yta på tallriken.
Hör med Hedlund, säger en röst strax bortanför.
Men Hedlund, med Magnus i förnamn, har redan fullt upp. Han kryssar mellan borden med en bricka med ölglas. Och i baren står Martin Johansson kvar.
Det är en trött samling Modospelare som sitter och äter pizza. En lång säsong är över. Silvermedaljen är ett bevis som dock inte gläder fullt ut. Inte än i alla fall.
Skägget är borta, det åkte redan i omklädningsrummet efter matchen. Annars ser han ut som vanligt, Hedin. Om än lite tröttare än vi är vana att se honom.
Det ska ju alltid ta slut, så visst känns det ganska skönt. Men vi skulle ju ha slutat med ett guld. Hur som helst är jag otroligt stolt över vår trupp. Vi har en fantastisk säsong att se tillbaka på.
Vem kan säga något annat? JIMMIE NÄSLUND

SPORTEN

Mer läsning

Annons