Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Mest
läst

ÖGK:s framtid

ÖRNSKÖLDSVIK. Rytmisk gymnastik, säger någon.
Unga, riktigt unga, utövare dessutom.
– Va…, säger vi och beger oss till danshuset .
Ovetande om en härlig upplevelse.

Annons

Det är en söndagskväll i februari. Mörkt och kallt i centrala Örnsköldsvik, men i en gymnastiksal mellan Stor- och Nygatan blir vi snabbt varma i kläderna.
Unga hungriga gymnaster mellan nio och elva år. Tjejer som njuter av träningen från första till sista minuten och mer än gärna använder spegeln för att se sig själv och resultatet.
Vi är privilegierade; släpps in i lokalen och får följa allt från nära håll medan föräldrarna till 20 ballerinor vackert får vänta utanför. Det blir bäst så.

Den som inte har insikt kan uppfatta verksamheten som en form av skönhetstävling med fanatiska föräldrar strax utanför dörren. Men det handlar ju, tack och lov, inte om alls om det. Inte på långa vägar då ÖGK:s yngsta tävlingsgrupp bjuder på finurlig träning under ledning av systrarna Åsa och Eva Jonsson.
Entusiasmen smittar av sig en tillskyndande och något stressad fotograf slappnar plötsligt av och får ett nytt, betydligt behagligare, ansiktsuttryck.
Det här är ju häftigt, säger Markus.

Gigantiska förebilder
Det är glada och förväntansfulla miner på alla håll. Att klä upp sig i gymnastikdräkt och kanske krydda med en tofs i håret är lika stort som den sportsliga utmaningen. Rytmisk gymnastik är idrott det har inte minst tjejernas gigantiska förebilder, systrarna Jonsson, sedan länge bevisat.
I det här gänget försöker vi avdramatisera tävlingsbegreppet även om tjejerna mycket väl vet vad det handlar om. Det är jätteroligt att vara ledare för den här gruppen, säger storasyster Åsa.
Motivationen nästan svämmar över och ledarduon behöver inte anstränga sig för att mana på. En lugn och trygg ledarstil fungerar utmärkt och tipsen kring de små detaljerna vill alla ta del av.
I rytmisk gymnastik handlar mycket om kroppshållning. Vi lägger ner den största tiden på att lära flickorna att behärska sin kropp, fortsätter Åsa.

En ny Jonsson?
Två kvällar i veckan. Danshuset vid Örnsköldskolan varvat med Nolaskolans spegelsal. Det är så vardagen ser ut för ÖGK:s framtid.
Och chansen att det finns en ny Eva Jonsson i gänget är inte stor.
Men den finns.
Ja, varför inte. Här finns alla möjligheter, säger Eva.
Under den kommande helgen händer något stort. Då är det tävlingsdags igen. Söndagen som många av tjejerna funderat kring och under i stort sett hela hösten och vintern sett fram emot.
Eva informerar om det praktiska och är noga med att alla lyssnar.
Det är nära nu. Tävling där betydligt fler än Eva och Åsa och två tidningsgubbar tittar på. Nästan ljuvligt spännande.

Det pirrar kanske i magen, men ingen ger sken av att få tidig rampfeber.
Hur ser medaljen ut, frågar en av alla finurliga gymnaster.
Eva tar ett djupt andetag, kvittrar som en fågel, och svarar med ett stort leende:
Den är grön med lila prickar på.

ULF EKLUND

Mer läsning

Annons