Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kapten Zäta: "”Alla får vara som de vill”

/

Tre Kronors lagkapten Henrik Zetterberg om ✔antigaylagarna ✔skadorna ✔rubrikkrigen.

Annons

De kan vara på väg att bränna en 22-årig slutspelssvit, ryggen har krånglat och mitt i alltihop kampanjar Red Wings-kaptenen mot Rysslands antigaylagar.
Mot sin egen vilja har Henrik Zetterberg, 33, hamnat mitt i strålkastarljuset inför OS i Sotji.
– De flesta som känner mig vet att jag inte gillar att synas, säger Tre Kronors superstjärna.

Armen går i en perfekt pendel en decimeter bakom höften och vänder tillbaka framför midjan.

Bröstet är framskjutet.

Militäriskt viker Mike Babcock först av till höger, sedan till vänster in i den tio steg långa korridoren.

Den minutiöst vattenkammade hjässan passerar under dörrposten med budskapet: "To whom much is given, much is expected" – det sista Detroittränarens spelare ser innan de går ut till slaget i Joe Louis Arena varje kväll.

Det är den vanliga "förmiddagen-innan-match"-rutinen.

Den där promenaden, från stabshögkvarteret och in i omklädningsrummet, som Detroittränaren gjort i nio år nu och som alltid landar i att han blir omringad av stans hockeyjournalister.

De första sju åren var "The walk" ofta enkel, när laget fortfarande var en självspelande segerorgel.

De två senaste, med Henrik Zetterberg som kapten, har stämningen inte varit lika uppsluppen.

Från att Detroit Red Wings varit ett slutspelslag i 22 år slåss klubben plötsligt för att ta sig till playoff.

Fukten slår emot Mike Babcock när han kliver in i omklädningsrummet.

Ett 15-tal journalister stirrar rakt in i det ärrade ansiktet.

Han blänger allvarligt tillbaka, sedan spricker han upp i ett leende.

– Hur är det med er i dag?

Ansiktena returnerar leendet.

Ett till synes småmysigt samtal mellan ett gäng goda vänner inleds i några minuter – tills skadorna kommer upp.

Kanadensarens ögon blixtrar till.

– Jag är så trött på det där så jag bara vill spy. Varför pratar vi inte om de spelare som faktiskt spelar?, säger Babcock.

Pavel Datsjuk, Daniel Alfredsson, Johan Franzén, Jonathan Ericsson, Jonas Gustavsson – listan med skadade spelare är lång.

– Vad ska jag säga? Vi har en hel hög med spelare som inte lirar. Vi har miljoners miljoners dollar som aldrig verkar spela.

Frustrationen sprider sig.

Skadelistan har gjort att The Wings är på väg att tappa greppet om slutspelsplatsen.

Istället för tunga erfarna stjärnor omges plötsligt Henrik Zetterberg, som precis kommit tillbaka från en ryggskada, med nästan två femmor med spelare från AHL-laget Grand Rapids Griffins.

– Vad ska han göra? Han springer väl runt här i the kids corner och försöker hålla humöret uppe. Men det är inte så lätt. Zetterberg behöver hjälp. Han kan inte göra det här själv, säger Babcock.

Kaptenen får dra ett tungt lass, men trots ryggproblemen hade han stor show mot Washington i söndags (tre assist) och var dominant i 2-0-segern mot Vancouver natten mot tisdag där han fick pris som matchens första stjärna.

– Vi alla vet vilken situation vi är i. Det var lite liknande i fjol också, men vi lyckades vända på det i sista stund och ta oss till slutspel. Det är vad vi ska göra i år också. Sedan måste vi få tillbaka lite spelare. Vi har otroligt mycket skador här, säger Henrik Zetterberg.

Efter att ha skolats in som kapten Nicklas Lidströms ersättare i hockeyvärldens kanske tyngsta organisation kryssar Njurundasonen likt en van politiker mellan frågeminorna.

Tystnaden i Detroits omklädningsrum vittnar ändå om allvaret. Det skrattas inte längre.

– Vi spelare känner ingen panik. Jag tror det är mer runtomkring man känner panik. Vi som spelar vet att vi är där i varje match. Vi spelar helt okej. Det är inte många matcher vi inte har chans att vinna. Vi måste få ihop det och vinna lite matcher sedan löser sig det här. Vi kan inte gå runt och tänka på vad andra går runt och tycker och tänker, säger Zetterberg.

Han bär ett tungt ansvar i en klubb som är van att vinna.

Organisationen gör sällan eller aldrig någon hemlighet av sin historia.

På ena kortsidan i omklädningsrummet sitter elva pappsiluetter instansade i väggen visualiserandes de elva Stanley Cup klubben erövrat.

Från ena långsidan, ovanför kapten Zetterbergs plats, övervakar ständigt Steve Yzermans porträtt verksamheten, morgon, lunch och middag.

Det är som att spelarna ständigt påminns om historien.

– Så är det är här. Man vet vad som förväntas, säger Zetterberg.

Men de där porträtten och bucklorna, de trillar ju snart ner i skallen på er?

– (Skratt). Ja, men så fungerar det här. Det är bara att vänja sig.

Han har gått in på sitt andra år som kapten.

Gillar du att synas?

– Nej, det gör jag inte. De flesta som känner mig vet att jag inte gillar att synas. Det är en bra stad att vara i på så sätt. De respekterar mitt privatliv. Du är hockeyspelare och ska prestera på planen. Vad du gör på sidan om bryr de sig inte om.

Men, efter varje förlust tvingas han ändå stå där och berätta om sina känslor.

– Det är helt okej. Jag har varit här så länge nu.

Kopplar du bort det där att du egentligen inte gillar att synas då?

– Jo, men det handlar om jobbet. Det är en del av mitt jobb att stå till svars. Speciellt efter förluster så står jag där. Efter vinster smiter jag gärna undan. Då kan medierna prata med andra istället.

I samband med HBO:s dokumentär 24/7 där produktionsbolaget följde spelarna och ledarna inför utomhusmatchen mot Toronto fick Zetterberg en undanskymd roll – trots att han är kapten.

– Jag var skadad då och höll mig medvetet undan, säger han.

Istället var det andra som tog plats.

Veteranen Daniel Alfredsson bjöd exempelvis in tv-teamet att fira jul.

– Eftersom vi är 23 stycken i en trupp ... Alla är olika. Vissa uppskattar det där med att synas mer än andra. Jag gör det jag måste. Sedan bjuder jag kanske inte in så. Det står jag för. Det är det jag är komfortabel med. När det sedan blåser emot då kommer jag att vara där och ställa upp.

Zetterberg har hittat en bra balans med amerikanska medier.

– De är ganska ärliga. Det är ingen sensationsjournalistik som hemma i Sverige. Hemma är det mer: Han sa så, vad säger du? Här handlar det mer om vad som händer på isen. Det är inte så mycket rubrikjagande som i Sverige.

Han lever under stor press i vardagen, men även under OS får Zetterberg bära ett stort ansvar med C:et på tröjan.

Är det jobbigare att möta svensk press?

– Ja, det är det. Det är ett väldigt krig på just rubriker hemma. Det tror jag alla som inte är där dagligen tycker. Det är väldigt onödigt. Sväva mellan succé och fiasko, det är svensk medias himmel.

Blir du lack på det?

– Ja, det är klart man blir det. Men, man får ta det. Alla är förberedda på det. Hur det fungerar. Sedan väljer man hur mycket man vill vara med om det.

Zetterbergs gör ändå sitt fjärde OS och han har rutin.

– Media är nog det sista jag tänker på inför ett OS. Alla vet hur det kommer att fungera. I ett OS går man igenom en mixad zon. Jag tror alla vet vad som väntar.

Han är van att vakta sin tunga – men när Tre Kronor hade kickoff inför Sotji i somras valde kaptenen att spela med.

De ryska antigaylagarna fick honom att ta ställning.

I mitten av december lanserade svenska ishockeyförbundet och RFSL powerplaykampanjen för att stötta hbtq-personer. Största affischnamnet: Henrik Zetterberg.

– Det var självklart att ställa upp när de frågade. För mig var det en no brainer att vara med.

Hur upplever du att inställningen är till HBTQ inom hockeyn?

– Jag kan bara svara på hur det är i den klubb jag spelar i, och i Detroit är det absolut inget konstigt. Jag och Emma har också väldigt många vänner som är homosexuella och jag tycker att alla får vara som de vill.

Höjdhopperskan Emma Green Tregaro målade naglarna i regnbågsfärger under VM i Ryssland i somras – nu öppnar Zetterberg för nya aktioner i samband med OS.

– Jag har inga problem med sådana aktioner alls. Det är upp till var och en vad man klarar av att uttrycka. Det är bara OS-guld vi fokuserar på, men alla får bestämma själva vad de känner.

Många svenska idrottsstjärnor har backat när den här frågan kommit upp?

– Jag tror det är väldigt stor skillnad. Var man är i sin karriär. Jag tycker det är bra att folk vågar säga vad de tycker. Sedan har jag förståelse för att vissa kanske inte är där andra är.

Är du tryggare i den rollen nu än tidigare, att du vågar ta ställning på ett annat sätt?

– Ja, det tror jag. Det är ganska naturligt. Ju fler nitar man har gått på i media ju mer lär man sig. Jag kanske ses som mer tråkig nu, men man lär sig att svara på ett visst sätt.

Med bara dagar kvar till OS är hans lag ifrågasatt hemma i Detroit.

Flera experter är frågande till om det verkligen är bra att klubben släpper i väg ett tiotal spelare till Sotji där flera har eller har haft skadeproblem.

Zetterberg har sin syn klar.

– Breaket som kommer i OS kan vara ganska värdefullt för oss. De spelare som inte är friska behöver kanske lite extra vila. Och dem som har spelat lite mer än vanligt får ett litet break. Jag tror det kan vara bra.

Henrik Zetterberg kan allt det där om förväntningar och är redo att leverera: Av den som förärats mycket, förväntas mycket.

– Det är guldet som gäller. Det är därför vi åker till Sotji.

Mer läsning

Annons