Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Henrik en riktig höjdare i crossbanan

Njurunda. Bensinångorna ligger täta över Nolbybanan. Tvåtaktsmotorer vrålar ut sin lust och akrobatiska hopp avlöser varandra. Skotercross är en njutning för alla sinnen.
– Det är fruktansvärt roligt, säger Henrik Lundström, Nolaskogs snöskoterklubb.

Annons

Nolbybanans område är ett riktigt drömställe för motormän från Norrlands alla hörn. Under föregående helg arrangerade Njurunda MK årets sista SM-kvaltävlingen i skotercross, en klubb som för övrigt är klart vana med arrangörsskap.
Vi är den enda föreningen i Norrland som arrangerat tävling med SM-status varje år sedan 1991, säger pressvärden Mats-Åke Lanz stolt samtidigt som tävlingsskotrar susar förbi i bakgrunden. Det är uppvärmning och Ö-viksföraren Henrik Lundström är ute och känner på underlaget. Fyra varv senare pustar han ut i depån.
Det är lite isigt på sina ställen. Dessutom är vallarna lite väl mjuka.

FÖRSTA SÄSONGEN I SKOTERCROSS
Lundström har kört skoter i många år. Det här är dock hans första säsong i disciplinen skotercross.
Jag har kört en del backtävlingar och enduro också, förklarar han när han slår sig ned på en pall i depån.
Det är trångt om plats. Deltagarna fick redan på söndagsmorgonen budskapet att packa ihop er ordentligt, för det kommer att bli trångt. Och trångt blev det. Nära 150 anmälda förare och ett tusental åskådare skvallrar om att det var folkfest på Nolbybanan.
Efter de obligatoriska uppvärmningsvarven är det snart dags för start. Lundström sitter spänd av förväntan inför kraftprovet. Han gör sin tredje start för året och de tidigare två har inte gått så bra. Han är därför väldigt sugen att avsluta säsongen snyggt.
Det känns lite nervöst, flinar han samtidigt som han åker mot startlinjen.

STARTEN ÄR HALVA RACET
Starten är, precis som i vanlig crossåkning, nästan halva racet. En dålig start, och det blir jobbigt att köra in på poängplats. Det kunde därför ha sett ljusare ut när Henrik lämnade startrakan som näst siste förare.
Jag var lite för försiktig in i första böj. Hade jag inte varit så snäll kunde jag kanske ha försvarat ett par placeringar.
I stället för en någorlunda behaglig resa tvingades han därför satsa för fullt; ett uppdrag som han skötte med den äran. Sju omkörningar senare går han i mål på en hedrande åttonde plats.
Det kan vara svårt att plocka placeringar, men jag tycker jag körde ganska bra. Utom starten då förstås.
En timmes väntan vidtar innan dagens andra heat körs. Det krävs en tredjeplats för avancemang och Lundström har taktiken klar; att inte ge bort något i starten.
Tyvärr blev det kanske hans fall denna söndagseftermiddag. Lundström kom nämligen i väg mycket bra och var fyra in i första sväng. I kampen om ytterligare placeringar blir han trängd. Sekunden senare har skotern kanat upp mot en vall och slagit runt. Ridå.
Det känns förjävligt. Jag kom i väg så bra och så blir det så här, suckar han efter att ha kört i mål långt efter sina konkurrenter.
Skotern blev sur, så jag drog och drog i säkert en minut innan jag fick i gång den. Och då var ju allt kört...
Besvikelsen går inte att ta miste på men efter en stund skrattar han igen. På frågan om han är nöjd svarar han:
Jag lever ju än så visst får man vara nöjd!
Skotercross är en sällsynt tuff sport. Starten är det mest kritiska ögonblicket, när 16 skotrar i bredd dundrar fram över raksträckan. I krocken i Henriks andra heat kunde han mycket väl ha gjort sig illa men det gick bra. Att trängningen var ett regelbrott, det ville Henrik inte hålla med om.
Det är sånt som händer. Man måste vara tuff. Det handlar om att äta eller ätas. JIMMIE NÄSLUND

SPORTEN

Mer läsning

Annons