Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Jag tar med mig kärleken till Island och de svenska fansens uppvisning – men spelmässigt var EM en besvikelse

Artikel 51 av 51
EM 2016
Visa alla artiklar

Sportens Oskar Lund om EM-slutspelet i Frankrike.

Annons

De isländska fansen charmade, liksom deras landslag, en hel fotbollsvärld.

Ett par veckor har gått sedan jag lämnade Nice, Frankrike och EM för att resa hem till Sverige. Med mig hem har jag en ryggsäck full av fantastiska minnen – av det som hände utanför fotbollsplanerna det vill säga.

Främst bär jag med mig Islands EM-resa. Att se landets första mästerskapsmatch någonsin på plats i Saint-Etienne var ett minne för livet.

Stoltheten hos alla islänningar var tydlig, och den inställning och moral som laget visade på planen imponerande.

Den attityden tog de med sig genom hela mästerskapet och det satte många hjärtan i brand. Så hyllade som Islands fans, spelare och förbundskapten Lars Lagerbäck blivit runt om i världen är det sällan man ser att ett landslag blir. Framförallt när laget trots allt åkte i kvartsfinalen.

Islands insats och de härliga karraktärerna i laget är något som jag verkligen kommer att minnas från veckorna i Frankrike och det här europamästerskapet.

Läs också: Kärleksförklaringen från Ari Skúlason – skickade med historiska matchtröjan till Sundsvall

Fansens prestationer är också något som etsat sig fast, inte minst de svenska supportrarna.

Trycket på arenan i Toulouse när Sverige mötte Italien var otroligt, och stämningen redan innan avspark mot Belgien i Nice var något utöver det vanliga.

Det svenska landslagets insats blev rent resultatmässigt en besvikelse, men de svenska fansen överträffade alla mina förväntningar. Efter att ha varit på plats i Frankrike ett par veckor förstår jag verkligen alla de som vallfärdar till fotbollsmästerskapen, för det är en väldigt häftig upplevelse att vara på plats i myllret av supportrar.

Det spelmässiga då? Ja, det lämnar en hel del i övrigt att önska.

Att Sverige inte gick vidare var naturligtvis tråkigt och i övrigt så har det inte bjudits på någon större underhållning.

En stor anledning till det är, som jag ser det, själva upplägget.

Att tre av fyra lag i en grupp kan ta sig vidare till åttondelsfinalerna var ett felbeslut. Kollega Alexander Nilsson skrev efter EM-finalen om målsnittet som landade på 2,09 mål per match och ett Portugal som vann EM-guld efter att endast ha vunnit en match under ordinarie tid. Och dessutom spelat 0–0 i tre av sju matcher.

Krönika: EM lämnar en bitter eftersmak – men grattis Ronaldo

Det säger en del om vad vi fått se under de här sommarveckorna i Frankrike där det var möjligt att kryssa sig hela vägen fram mot en EM-final.

Läs också: Följ med i Lars Lagerbäcks fotspår från uppväxten i Ovansjö till succén med Island

Även om finalen i sig inte heller blev särskilt underhållande så bjöd den i alla fall på ordentligt med dramatik när storstjärnan Cristiano Ronaldo tvingades kliva av skadad och sedan manade på sitt lag från sidlinjen.

Portugisen med tröja nummer sju får ofta kritik för sin attityd, filmningar och gester – men under EM visade han även upp ledaregenskaper och på något vis kändes det fint att han och Portugal fick fira.

För svensk del kan vi nu se fram emot ett nytt landslagsbygge under Janne Anderssons ledning, men det kan dröja innan vi får se Sverige i ett mästerskap igen.

VM-kvalgruppen med Holland, Frankrike, Bulgarien, Vitryssland och Luxemburg är minst sagt tuff.

Å andra sidan, Island har ju visat att ingenting är omöjligt.

Alla artiklar i
EM 2016
Annons