Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”De ska skrika domarjävel”

Under fyra decennier har han skipat rättvisa på rinkarna. Han har haft
huvudrollen i flera finaler, bland annat en väldigt dramatisk i ett fullsatt Globen. Men nu har han bestämt sig.
Roger Öberg lägger av. När säsongen är slut hänger han upp pipan och lägger skridskorna på hyllan – för gott.

Annons

Roger Öberg har fått nytt jobb och säger att det inte går att kombinera med en elitsatsning som domare så bland annat därför har han beslutat att avsluta sin långa karriär.
Jag började döma -79 när jag såg att jag inte dög till att spela.
Var det så illa?
Ja, det var så illa.
Som domare har han istället lyckats desto bättre. Det har blivit både många år och erfarenheter såväl bra som dåliga.
Jag har gjort elva år i elitserien så jag börjar kunna det här, säger han.
Roger Öberg menar att hockeyligan skulle tjäna på att ha sin egen domarorganisation. Men heltidsanställda domare tror han inte på. Det finns för lite pengar till det.
I dag är det professionalism som gäller i hela elithockeyn, men domarna, och styrningen däromkring, vi omfattas av en ideell organisation som hockeyförbundet är. Det går inte att kombinera, säger Roger Öberg som efterlyser mer förståelse för dömandet.
Den som inte dömt elithockey kan inte säga hur det är att döma elithockey. Och det är väl det som jag ibland blir besviken på de som tycker så jävla mycket.
Publiken som går dit har faktiskt betalat för att få vara experter de här timmarna. Publiken ska skrika domarjävel. Det är ju viktigt att de lever med, det är det som sporten lever av.
Men det som är jobbigt är de här som är mer involverade i sporten och kanske kommer ett par dagar efteråt och är lika tokiga.
Hur är det med återväxten i domarskrået här upp i våra krokar?
Jag är inte insatt i det men har ju hört att det inte är bra. Det är inte så många som är på gång.
Är det inte populärt?
Det ideella finns inte längre och jag tror att sporten biter sig själv i rumpan om man inte tänker sig för när det gäller funktionärssidan också. Det måste till lite proffsigare tankar över huvud taget.
Det verkar ju lite konstigt att klubbarna betalar rejäla löner till spelare oavsett vilken kvalitet de håller men man lägger inte samma krut på dem ska leda matcherna. Det verkar som om man inte tänkt full ut?
Man tänker kortsiktigt. Man tänker en säsong istället för att tänka tre fyra år framåt. Om man tänkte på längre sikt skulle det bara gynna utvecklingen av funktionärerna och framför allt idrotten.
Roger Öberg är även kritisk till hur ledningen ser på domarnas roll i spelet. Han menar att det finns för lite kunskap om vilken verklighet som råder ute på isen.
Så länge de nu pratar jag om ledningen på kanske högsta nivå inte är insatta i hur det är att döma och fäller uttalandet: döm efter regelboken det visar bara deras inkompetens. För det går inte att döma efter regelboken, då blir det en helt annan sport. Då måste man inse: Okej, det går inte att döma efter regelboken hur ska man då döma? Då måste man ju sätta till någon som säger att ska vara så här och så här och så här. Och det är det jag egentligen funderar över: Varför har ingen tagit tag i det. Det måste ju vara det grundläggande att man börjar rätt väg.
Går det prestige i sådan här saker?
Är människan prestigelös? Där har du svaret.
Roger Öbergs karriär har inneburit både bra och dåliga stunder. Bland de absolut bästa finns guldpiporna han fått mottaga och några av finalerna han fått döma. Men en final står ut på ett annat sätt.
Det var -94. AIK skulle gå upp i elitserien då och det var sista matchen över huvud taget i hela Hockeysverige för säsongen. Det var sista matchen i kvalserien. AIK och Boden möttes i Globen och AIK var tvungna att vinna med tre mål för att gå upp, medan Boden hade gått upp om AIK vunnit med mindre. Efter halva matchen står det 3-0 till AIK, de hade ägt matchen fram tills dess. Men det var precis som att man vred om en knapp och Boden började trumma på. De hade en enorm press på slutet och 1.47 kvar så flyttar en AIK-back på målburen för att få stopp i spelet. Och gör man det under matchens sista två minuter så är det automatiskt straffslag. Och det dömde jag till Boden i ett fullsatt Globen.
Jippiiii, skulle man kunna säga. Det var så fruktansvärt. Det kom in så mycket grejer att vi var tvungna att beordra omspolning. Det var så fruktansvärt otäck stämning där jag tror aldrig jag varit så rädd någon gång faktiskt. Och sedan kommer vi ut och så lägger Boden straffen Riddervall räddar med en hårsmån. Riktig röta var det. Det är ju också så att som domare ska man ha en jäkla tur.
AIK gick upp i elitserien.
Jag vann oerhört mycket respekt från de som inte var involverade i AIK, just för att jag vågade.
Men när man står där, då är man liten.
Han fick reda på sedan att när straffen dömts så hade all tillgänglig polispersonal blivit kallad ut till Globen. Det hade stått en sjuttio åttio kravallpoliser beredda att kliva in om de skulle satt straffen.
Det var en annorlunda upplevelse.

KAJ GLÄNNESTRAND

Mer läsning

Annons