Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Cissi Wallin ger oss ett utmärkt exempel på civil olydnad

Annons

När Cissi Wallin hösten 2017 på sin Instagram anklagade Fredrik Virtanen för att ha våldtagit henne så visste hon vad hon gjorde.

Hon var fullt medveten om att hon skulle kunna anmälas och dömas för förtal. Hon gjorde det ändå. Och hon har betalat ett högt pris för det. Hon har blivit av med jobbuppdrag, hon har stått ut med hat och ryktesspridning. Ungefär samma saker som Virtanen blivit utsatt för efter hennes anklagelser.

Just namnpubliceringarna är det som gav #metoo det stora genomslag det fick, både i USA och i Sverige. Inte minst i de traditionella medierna får det större genomslag att rapportera om utpekade mediekändisar än om anonymiserade upprop, även om uppropen samlade tusentals och åter tusentals kvinnor.

På måndagen fälldes Cissi Wallin för grovt förtal av Virtanen. Påföljden blev villkorlig dom och så ska hon betala böter och ett skadestånd till Virtanen på 90000 kronor. Det går inte att säga annat än att domen var väntad. Man får inte, vare sig man talar sanning eller ej, sprida vilka grova anklagelser som helst hur som helst. (Domen kommer att överklagas, och eventuellt gör hovrätten en annan bedömning än tingsrätten.)

Det handlar inte heller om yttrandefrihet, som Wallin delvis försökt göra gällande. Hon har rätt till sin historia. Hon har rätt att berätta den, för nära och kära, för polis och sjukvårdspersonal. Hennes berättelse publicerades redan i samband med #prataomdet 2010, då utan att nämna namnet på Virtanen.

Det bör också påpekas att Virtanen inte är dömd för våldtäkt. Cissi Wallin polisanmälde honom för flera år sedan men förundersökningen lades ner i brist på bevis. Detta har dock inte varit intressant för tingsrätten i bedömningen om förtal. De har inte resonerat kring sanningshalten i Wallins påstående, däremot kring om det varit försvarligt av henne att publicera Virtanens namn, och det är i den senare frågan hovrätten skulle kunna komma fram till en annan slutsats.

Det vi ser är ett solklart fall av civil olydnad. Civil olydnad innebär att någon medvetet bryter mot en lag för att peka på en orättvisa eller orimlighet i lagstiftningen, som ett led i opinionsbildning och för att driva på förändring.

Under hela tiden från förtalsanmälan och fram till domen har hon fortsatt att diskutera frågan, och pekat på det hon anser vara orimligt i att hon som offer är den som blir föremål för utredning av rättsväsendet medan hennes utpekade förövare går fri.

Hon har delat med sig av mängder av exempel på kvinnor utsatta för olika former av mäns våld, där männen gått fria. Detta är vad Wallin velat belysa. Den orättvisa hon anser är inbyggd i rättssystemet. Hon har varit genomgående konsekvent och stått upp för det hon tror på. Hon har inte vikit ner sig en tum. Hon har tagit konsekvenserna.

Återstår att se om det kommer att leda till någon förändring. Det Wallin pekar på som orättvisa handlar om något så pass enkelt, men ändå svårt, som att det är betydligt enklare att bevisa förtal, särskilt om förtalet äger rum på öppna plattformar på internet, än det är att bevisa en våldtäkt som begås utan vittnen och utan att lämna någon teknisk bevisning.

Lösningen kan knappast vara att sänka beviskraven för våldtäkt, eller att luckra upp lagen om förtal. Att göra det senare kan komma att slå tillbaks mot dem Cissi Wallin vill stå upp för – nämligen utsatta kvinnor som då skulle kunna drabbas än hårdare. De som redan idag är som är mest utsatta för förtal och ryktesspridning. Tyvärr är det sällan som dessa får upprättelse i form av förtalsdomar mot dem som sprider rykten eller hämndporr, och där måste det till förändring. Eftersom man faktiskt inte får säga vad som helst, hur som helst.